Sovjetunionen, Sojuz Sovetskich Sotsialistitjeskich Respublik, SSSR (med ryska bokstäver CCCP), åren

(11 av 64 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Religion

Sovjetunionen var ett av historiens mest religionsfientliga samhällen. Den 23 januari 1918 beslöts om skiljande mellan kyrka och

(18 av 116 ord)

Utbildning

Utbildningspolitiken i Sovjetunionen inriktades tidigt på att bryta med det ryska förflutna och skapa en ny kommunistisk människa. I enlighet därmed

(21 av 143 ord)

Massmedier

För Lenin var pressen ”ett vapen i den socialistiska uppbyggnaden”, vilket ledde till att alla tryckpressar förstatligades så snart hans parti fick makten. Tidningar och tidskrifter fick till uppgift att propagera för den kommunistiska ideologin och entusiasmera folket för samhällsbygget. Kritik

(41 av 285 ord)

Statsskick och politik

Basen i den sovjetiska statsapparaten utgjordes av de folkvalda råden, sovjeterna, vilka givit staten dess namn. Motsvarande folkvalda råd fanns även på distrikts-, republik- och unionsnivå. Inom sig utsåg sovjeterna på respektive nivå en exekutivkommitté (från och med republiknivå och uppåt motsvarande ministerråd), som skötte löpande ärenden. De folkvalda sovjeterna var dock endast en chimär, eftersom den reella makten låg i en annan struktur, nämligen partiapparaten, tillhörig det som under huvuddelen av sovjetperioden benämndes Sovjetunionens kommunistiska parti, SUKP. Dess struktur

(80 av 573 ord)

Litteratur

Med statens aktiva stöd skapades litteraturen i Sovjetunionen av författare lojala mot kommunistpartiets linje. De skribenter som var medlemmar

(19 av 135 ord)

Teater

Teaterkonsten i Sovjetunionen underordnade sig från mitten av 1930-talet den socialistiska

(11 av 39 ord)

Film

Före 1917 års revolution var filmindustrin i Ryssland till största delen europeisk. Först 1907 startade en inhemsk organiserad filmproduktion. ”Donkosackerna” (1908) av fransmannen Maurice Maître räknas av många som den första ryska filmen. Andra ger äran till Vladimir Romasjkovs ”Stenka Razin”, som kom något senare. Bland filmerna före revolutionen märks avantgardeverk av futuristgruppen kring Vladimir Majakovskij och Vsevolod Meyerhold.

Den nya sovjetregimen tog omgående kontrollen över filmproduktionen i enlighet med Lenins övertygelse att filmen var

(75 av 530 ord)

Konst

Den modernistiska konsten hade etablerats i Ryssland före revolutionen 1917. Efter revolutionen knöts den till den nya statsmakten, och flera konstnärer återvände från exilen i väst, t.ex.

(27 av 183 ord)

Arkitektur

En ny generation arkitekter drev i Sovjetunionen under 1920-talet energiskt tesen att ett nytt samhälle krävde en ny arkitektur som skulle

(21 av 145 ord)

Musik

Den kommunistiska regimens inledningsskede var konstnärligt relativt fritt och tillät modernistiska kompositörer som Nikolaj Roslavets och Ivan Vysjnegradskij att verka. Under 1930-talet infördes en sträng kontroll av musikskapandet, från 1948 ledd av tonsättarförbundets sekreterare Tichon Chrennikov. Vid två omfattande räfster

(40 av 276 ord)

Dans

Se Ryssland (Dans).

(3 av 2 ord)

Historia

Sovjetstaten existerade mellan åren 1922 och 1991 men tillkom i praktiken redan i november 1917, då bolsjevikpartiet under Lenins ledning övertog makten

(22 av 157 ord)

Lenin och sovjetstatens tillkomst (1917–24)

Efter bolsjevikernas statskupp valde en hastigt inkallad sovjetkongress, dominerad av en tillfällig allians av bolsjeviker och radikala socialistrevolutionärer, en ny regering, Folkkommissariernas råd. Med Lenin som obestridd regeringschef, Trotskij som utrikeskommissarie och Stalin på en mera undanskymd post (som ansvarig för nationalitetsfrågor) förverkligade regeringen tidigare givna löften att fördela jorden genom att expropriera godsägarnas egendom och söka vapenstillestånd med Tyskland.

Under 1918 påbörjade bolsjevikpartiet, omdöpt till Rysslands kommunistiska parti och med centrum i den nya huvudstaden Moskva, omvandlingen av Ryssland

(80 av 741 ord)

Stalin, den stora revolutionen och terrorn (1924–53)

I maktkampen efter Lenins död 1924 utkristalliserades två huvudkonkurrenter. Den ene var den intellektuelle och visionäre Trotskij, som varnade för tendenser till byråkratisering och maktkoncentration i sovjetsamhället och höll fast vid idén om ”den permanenta revolutionen” som en förutsättning för fortsatt konsolidering av sovjetmakten. Sovjetunionens ledande roll i denna process hade institutionaliserats genom tillkomsten av Komintern 1919.

Mot Trotskij stod den pragmatiske och organisatoriskt begåvade Stalin, som hävdade att Sovjetunionen mot bakgrund av en rad misslyckade kommunistkupper i Europa måste

(80 av 1373 ord)

Chrusjtjov och tövädret (1953–64)

Den 6 mars 1953 tillkännagavs Stalins död. Den följande maktkampen vanns av den nye partichefen Nikita Chrusjtjov, men till skillnad från förhållandet under Stalineran fick hans konkurrenter behålla livet, med undantag av den Stalin närstående inrikesministern Lavrentij Berija. Samhällslivet genomgick snart en rad smärre förändringar genom en ökad satsning på konsumtionsvaruindustri, handel och ekonomiska incitament för bönderna. Många arbetsläger upphörde,

(60 av 422 ord)

Brezjnev och stagnationsåren (1963–85)

Nya sovjetledare i ett kollektivt ledarskap blev partichefen Leonid Brezjnev och regeringschefen Aleksej Kosygin. Deras strävan att gradvis strama åt det politiska och kulturella livet väckte i slutet på 1960-talet opposition bland reformistiska intellektuella som författaren Andrej Sinjavskij och fysikern Andrej Sacharov. Protesterna slogs ned, men utan blodspillan.

Redan under

(50 av 353 ord)

Gorbatjov, reformåren och sovjetstatens undergång (1985–91)

Gorbatjovs beslutsamhet att reformera det ekonomiskt krisdrabbade och politiskt stillastående sovjetsamhället speglades i slagorden perestrojka, ekonomisk omstrukturering, och glasnost, kulturell öppenhet och demokratisering. Det primära för den nye ledaren var strävan att öka den ekonomiska effektiviteten och produktiviteten, medan övriga, sekundära inslag i reformpaketet var tänkta som medel att nå detta huvudmål genom att väcka medborgarnas samhällsengagemang

(57 av 406 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Bo Petersson
  • Claes Caldenby
  • Hans Johansson
  • Jan Aghed
  • Klas-Göran Karlsson
  • Lars Erik Blomqvist
  • Lars Kleberg
  • Malcolm Dixelius
  • Per Skans
  • Torsten Kälvemark

Litteraturanvisning

Religion: 

P.-A. Bodin, ”Ur djupen ropar jag”: Kyrka och teologi i 1900-talets Ryssland (1994);

 

Film:

D.J. Goulding (utgivare), Post New Wave Cinema in the Soviet Union and Eastern Europe (1988);
J. Leyda Kino: A History of the Russian and Soviet Film (1960);

 

Konst:

Erik Blomberg, Bleknad konsthimmel (1958);
Camilla Gray, The Russian Experiment in Art 1863–1922 (2:a upplagan 1986);
M. Tupitsyn, Margins of Soviet Art: Socialist Realism to the Present (1989); 

 

Musik:

L. Hakobian, Music of the Soviet Age 1917–1987 (1998);
F.G. Lemaire, La Musique du XXe siècle en Russie et dans les anciennes Républiques soviétiques (1994); 

 

Historia:

Stephen F. Cohen, Rethinking the Soviet Experience: Politics and History Since 1917 (2:a upplagan 1992);
R. Conquest, Den stora terrorn (svensk översättning 1968);
K. Gerner & S. Hedlund, Ideology and Rationality in the Soviet Model (1989);
M. Heller & A. Nekrich, Utopia in Power: The History of the Soviet Union from 1917 to the Present (engelsk översättning 1986);
R.J. Hill & P. Frank, The Soviet Communist Party (3:e upplagan 1986);
G. Hosking, A History of the Soviet Union (2:a upplagan 1990);
Bent Jensen, Den ny Ruslandshistorie (1992);
K.-G. Karlsson, Historia som vapen: Historiebruk och Sovjetunionens upplösning 1985–1995 (1999);
M. Lewin, Russia/USSR/Russia: The Drive and Drift of a Superstate (1995);
A. Nove, Sovjetunionens ekonomiska utveckling (svensk översättning 1985);
R. Overy, Russia’s War: A History of the Soviet War Effort 1941–1945 (1997);
A. Seaton, The Russo-German War 1941–1945 (1971);
R.G. Suny, The Soviet Experiment: Russia, The USSR, and the Successor States (1998).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Sovjetunionen. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sovjetunionen