encyklopedi
encyklopediʹ [ɛn- eller aŋ-] (franska encyclopédie, av senlatin encyclopaedia, efter grekiska enkyʹklios paideia [-deiʹa] ’allmänbildning’), referensverk, i tryckt eller digital form, som har ambitionen att sammanfatta allt vetande, antingen i allmänhet eller inom ett visst område. Uppställningen kan vara systematisk eller alfabetisk, men det
(44 av 326 ord)Tidiga encyklopedier
När det gäller äldre tider kan det vara en smaksak vilka kunskapsöversikter som ska räknas som encyklopedier. Dock är det brukligt att se Plinius d.ä:s Naturalis historia som ett av de första försöken i västerlandet. Plinius, som var amiral i den romerska flottan, omkom vid Vesuvius utbrott år 79 e.Kr., då han alltför nyfiket drevs att undersöka vulkanutbrottet och dess verkningar. Han var en flitig naturalhistoriker och samlade i ”Naturalis historia” iakttagelser och uppgifter om alla möjliga ämnen, såsom geografi,
(80 av 601 ord)Encyklopedin får en enhetlig form
Under 1700-talet får den moderna encyklopedin en mer enhetlig form och vissa tydliga kännetecken: den är skriven på folkspråk, den är uppställd i alfabetisk ordning, och den ägnar stor uppmärksamhet åt vetenskapen, både den humanistiska och den naturvetenskapliga. Dessa egenskaper hade visserligen präglat en del encyklopedier från 1600-talet, men nu blir de genomgående principer. Ofta återspeglar dessa utgivarens ambitioner i själva titeln till verket.
Engelsmannen John Harris utgav således 1704 ett Lexicon Technicum med undertiteln ”An Universal English Dictionary of
(80 av 1041 ord)Svenska encyklopedier
Det första svenska bokverk som anses ha encyklopedisk karaktär var Åke Claesson Rålambs Adelig öfning (1690–94). Rålamb tjänade som officer men har blivit mera känd som författare. Hans tanke var att verket skulle omfatta 20 volymer, men endast 6 av dem utkom. Här behandlades i systematisk form både teoretisk och praktisk kunskap, såsom aritmetik och lantmäteri, fortifikation, skeppsbyggeri, lanthushållning, trädgårdsodling m.m. En del av dessa volymer ansågs så värdefulla att de utkom i nya upplagor så sent som på 1850-talet.
(80 av 642 ord)Encyklopedier på internet
De tryckta encyklopedierna hade sin storhetstid i början av 1990-talet. Efter det har först lagringsmedier som CD och DVD och senare encyklopedier på internet gjort
(25 av 176 ord)