lunga
lunga, puʹlmo, pluralis pulmoʹnes, från kroppsytan inbuktande andningsorgan i vilka andningsmedium (vanligen luft) transporteras tidalt, dvs.
(16 av 113 ord)Anatomi
Hos människan är lungan ett parigt organ i bröstkorgen. Vardera lungan har en nedåtriktad, bred konkav bas mot mellangärdet och en smal spets riktad upp mot halsen. Framtill gränsar de båda lungorna delvis till varandra. Deras yttre sidor är välvda och ligger an mot
(44 av 313 ord)Funktion
I lungorna tar blodet upp syre från inandad luft och avger koldioxid som transporterats dit av blodet; se andning.
Denna funktion kan bli rubbad till följd av sjukdomar i andningsmuskulatur, bröstkorg och framför allt vid luftrörs- och lungsjukdomar; jämför alveolit, astma, atelektas, bronkiektasi, bronkit, KOL, lobär pneumoni, lungcancer, lungembolism, lungemfysem, lungfibros, lunginflammation, lungödem, tuberkulos. Kraftig nedsättning av lungfunktionen kallas lungsvikt (lunginsufficiens) och innebär att blodets syrehalt blir låg och koldioxidhalten hög. Sådana störningar av blodgashalterna kan också uppstå genom ventilationssvikt,
(80 av 641 ord)Lungor hos djur
Hos landlevande lungsnäckor fungerar mantelhålan som lunga. Hos landlevande krabbor kan gälhålans vägg ha en lungliknande funktion. Hos spindlar och skorpioner finns s.k. boklungor som är inbuktningar på buksidan av bakkroppen. De innehåller ytförstorande lameller som ligger ovanpå varandra som bladen i en bok. Inne i lamellerna finns hemolymfa, mellan dem luft. Spindlar kan också
(55 av 387 ord)