Osmanska riket
Osmaʹnska riket, även Ottomanska riket, benämning på den turkiska statsbildning som
(11 av 32 ord)Uppkomst
Bysantinska riket upplevde en storhetstid omkring år 1000. Efter bysantinarnas nederlag vid Manzikert 1071 började Anatolien islamiseras och befolkas av turkar, som invandrade österifrån. Omkring 1300 började en ny turkisk
(30 av 214 ord)Osmanska rikets expansion
Expansion av det osmanska imperiet pågick oavbrutet. Under Beyazit II:s regeringstid (1481–1512) bestod imperiet av Mindre Asien och Balkanhalvön upp till Sava, de transsylvanska alperna och Donaus mynning, Krim samt områdena kring Azovska sjön.
(34 av 250 ord)Vändpunkten
Genom nederlaget i sjöslaget vid Lepanto 1571 mot en allians av bl.a. Spanien och Venedig förlorade osmanerna greppet om Medelhavet. Osmanerna deltog i de många krig
(26 av 180 ord)Krig och sönderfall
Osmanska riket var från början av 1800-talet starkt försvagat och började betraktas som ”Europas sjuke man”. Janitsjarerna avhändes makten 1826, vilket stärkte sultanen men också medförde att militärmakten kunde moderniseras efter västerländsk förebild. Edikt i syfte att reorganisera
(38 av 265 ord)Krig och turkisk nationalism
I syfte att rädda den osmanska staten lanserades en turkisk nationalism. Ideologisk förgrundsgestalt var författaren Ziya Gökalp (1876–1924), men inspirationen hämtades från tatarer och basjkirer i Ryssland. I början av 1900-talet växte den ungturkiska rörelsen under ledning av Enver Pascha fram som dominerande politisk kraft i Osmanska riket.
(48 av 333 ord)Upplösningen
Vid krigsslutet styckades imperiet upp och försvann i praktiken från kartan, allt som återstod var ett litet område
(18 av 122 ord)