landskapsvapen, heraldiskt vapen som symbol för ett landskap. De nuvarande svenska

(11 av 17 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Tillkomst

Svenska landskapsvapen har funnits sedan 1560. Till Gustav Vasas begravning i december detta år lät Erik XIV komponera vapen för alla dåvarande 24 landskap i Sverige och Finland. Vapnen uppmålades på svarta sidenfanor, vilka sedan fördes i

(37 av 260 ord)

Motiven

på 1560 års landskapsvapen styrdes inte av någon enhetlig grundtanke. I ett par fall anknöt man

(16 av 108 ord)

Utveckling

Redan 1563–67 var det flera vapen som mera genomgripande förändrades. Helt nya utseenden gavs därvid vapnen för Småland, som fick ett upprest lejon, beväpnat med ett armborst, och Värmland, där en heraldisk örn ersatte en järv.

(36 av 256 ord)

Medverkande

  • Jan von Konow

Litteraturanvisning

H. Hildebrand, ”Heraldiska studier, II. Landskapens vapen”, Antikvarisk tidskrift 1887;
C. Nevéus, Ny svensk vapenbok ( 1992);
C. Nordenfalk, ”En svensk vapenbok från år 1562”, Meddelanden från riksheraldikerämbetet 1940;
C.G.U. Scheffer, Svensk vapenbok för landskap, län och städer ( 1967);
I. Schnell, ”De svenska landskapens vapen under 1500-talet”, Meddelanden från riksheraldikerämbetet 1940.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, landskapsvapen. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/landskapsvapen