-
inducera
inducera, åstadkomma, framkalla, föranleda. -
inducera
induce´ra verb ~de ~t ORDLED: in-duc-er-ar SUBST.: inducerande, inducering; induktionSvensk ordbok -
inducerad psykos
inducerad psykos, psykos som framkallats genonom påverkan från andra människor. -
inducerad miljö
inducerad miljö, samlingsterm inom miljötålighetstekniken för miljöfaktorer vilka till skillnad från naturliga miljöfaktorer skapas under olika faser i en produkts livscykel, t.ex. stötar och vibrationer vid transport och hantering samt egenuppvärmning vid drift. -
inducerad spänning
inducerad spänning, elektrisk spänning som uppkommer i en spole när denna omsluter ett i tiden varierande magnetiskt flöde. -
inducerad polarisation
inducerad polarisation, IP , fenomen som består i att spänningen som en elektrisk ström orsakar mellan två punkter i marken inte försvinner omedelbart då strömmen avbryts, utan avklingar mer eller mindre långsamt. -
mutation
mutation är en förändring av arvsanlagen, alltså generna. -
induktion
induktion, term inom fysiken. -
genetik
genetik, ärftlighetslära, vetenskap som omfattar studiet av genomets (arvsmassans) uppbyggnad och funktion, uppkomst av förändringar av generna (arvsanlagen) samt biologisk variation.
-
kloning
kloning, process som resulterar i uppkomsten av en klon.