karakterise´ra el. karaktärise´ra verb ~de ~t ORDLED: karakt-er-is-er-ar, karakt-är-is-er-ar SUBST.: karakteriserande, karakterisering, karaktäriserande, karaktärisering

propaganda, mer eller mindre systematiskt bedriven verksamhet som syftar till att med hjälp av språk, bilder eller andra symboler påverka människors åsikter, värderingar eller handlingar i en bestämd riktning.

konservatism, samhällsåskådning som karakteriseras av respekt för det hävdvunna och strävan att bevara, eller förändra för att bevara.

Napoleon I (franska Napoléon I^er), ursprungligen Napoleone Buonaparte, senare Napoléon Bonaparte, född 15 augusti 1769, död 5 maj 1821, fransmännens kejsare 1804–14 och 1815; jämför släktartikel Bonaparte.

karboxylsyror, organiska föreningar som innehåller en eller flera karboxylgrupper, –COOH. Många karboxylsyror har stor betydelse i naturen, till fettsyror och aminosyror.

stora smällen, benämning på den händelse då universum enligt vissa kosmologiska modeller föddes för cirka 13,8 miljarder år sedan, och därefter utvecklades under snabb expansion.

keynesianism, riktning inom nationalekonomisk makroteori som uppstod under 1930-talet och hade sitt största inflytande under 1950- och 1960-talen; den är uppkallad efter John Maynard Keynes.

elektromagnetisk strålning, strålningsfenomen i vilket energi överförs som en vågrörelse av elektriska och magnetiska fält ( elektromagnetiska vågor).

Einstein, Albert, född 14 mars 1879, död 18 april 1955, tysk-schweizisk-amerikansk fysiker, förgrundsgestalt inom 1900-talets fysik.

tropisk cyklon, tropisk virvelstorm, även tyfon (taifun), intensivt lågtryck som bildas över vissa tropiska havsområden med hög ytvattentemperatur och fuktig, instabil luft i den ovanliggande atmosfären.