frä`sig adj. ~t ORDLED: fräs-ig

fräs, maskin för fräsning.

fräsa, upphetta ett livsmedel i matfett utan att det får färg.

fräs, på 1700-talet ett halskrås för män, av fint linne eller spetsar, under 1900-talet ibland om plisserade besättningar av tunt tyg vid hals och ärmar i damdräkt.

halskrås, fint veckad, krusad och ofta spetsprydd garnering kring halsen, ibland också över bröstet, t.ex. som besättning i mansskjortans sprund.

bearbetning är när man behandlar ett material för att få fram en viss form eller konsistens.

béchamelsås, vit grundsås.

sautera, hastigt steka ett livsmedel, till exempel tärnad potatis, över stark värme i stekpanna, samtidigt som man skakar pannan så att det man steker roterar eller ”hoppar”.

thailändsk mat. Det thailändska kökets raffinemang ligger i dess enkelhet.

fräsning, verkstadsteknisk metod för skärande avverkning av arbetsmaterial, t.ex. metall eller trä.