kunskap, fakta, förståelse och färdigheter, tillägnade genom studier eller erfarenhet.

kunskapsteori, epistemologi, en huvudgren av filosofin som studerar grundläggande frågor om framför allt kunskapens natur, objekt och källor, t.ex.: Vad är kunskap? Vad kan vi ha kunskap om, en objektiv yttervärld eller bara våra egna upplevelser? Vad vilar vår kunskap ytterst på, sinnena eller förnuftet?

tyst kunskap, engelska tacit knowledge, uttryck, ursprungligen använt av Michael Polanyi, för att beteckna sinnesintryck, uppfattningar, sociala regler och värderingar som tas för givna i mänskligt handlande.

kunskapssociologi, studiet av det mänskliga tänkandets samhälleliga villkor.

Kunskapspriset, pris instiftat av NE Nationalencyklopedin AB och utdelat årligen 2002–2011 till framstående kunskapsspridare.

kunskapsföretag, företag (vanligen tjänsteföretag) vars tillgångar huvudsakligen utgörs av de anställdas speciella kunskaper och/eller kompetens.

Kunskapsstiftelsen, Nationalencyklopedins kunskapsstiftelse, stiftelse bildad 2013 av NE Nationalencyklopedin AB för att främja intresset för kunskap och bildning i skolan.

Kunskapens Bok, systematiskt upplagt uppslagsverk avsett att utgöra en kunskapskälla för användare utan förkunskaper eller avancerad referensboksträning.

kunskapsbedömning, pedagogisk bedömning, insamling av information om en individs kunskapsutveckling och tolkning av denna.

kunskapsprov används främst i skolan för att i någon mening söka mäta omfattningen och/eller arten av de kunskaper som en elev tillägnat sig.