1rus`ka subst. ~n ruskor ORDLED: rusk-an

2rus`ka verb ~de ~t ORDLED: rusk-ar SUBST.: ruskande (till 1 och 2), ruskning (till 1 och 2); rusk (till 3)

Ruska, Ernst, 1906–88, tysk ingenjör och uppfinnare, verksam i Berlin inom industri, tekniska högskolor och universitet samt vid Fritz Haber-institutet.

Charles Dickens var en engelsk författare på 1800-talet.

Nobelpris, vart och ett av de pris som ur en donation av Alfred Nobel årligen utdelas på dennes dödsdag 10 december.

Rusk, Dean, 1909–94, amerikansk ämbetsman.

elektronmikroskop, en grupp av instrument som på olika sätt kan avbilda föremål i mycket stark förstoring.

Ringaren i Notre Dame är en gestalt skapad av den franske 1800-talsförfattaren Victor Hugo.

gest, kroppsrörelse, oftast hand- eller armrörelse, med visst syfte eller viss innebörd.

sveptunnelmikroskop, mikroskop som avbildar ytor hos ledare och halvledare med så hög upplösning att enskilda atomer tydligt framträder.