va`nskapt adj., neutr. ~ ORDLED: van--skap-ta

Hera, grekisk gudinna, dotter till Kronos och Rhea, maka och syster till gudarnas konung Zeus, mor till Ares, Hebe, Hefaistos och Eileithyia.

Hefaistos (grekiska Hēfaistos), i grekisk religion eldens och smideskonstens gud.

Quasimodo, den groteskt vanskapte, tragiskt isolerade, men i sitt inre gode ringaren i den franske författaren Victor Hugos roman ”Notre-Dame de Pari” (1831; ”Ringaren i Notre-Dame”).

Ringaren i Notre Dame, Notre-Dame de Paris, roman av den franske författaren Victor Hugo, utgiven 1831.

Caliban, ”en vild och vanskapt slav”, gestalt i Shakespeares ”The Tempest” (”Stormen”).

rötmånad, allmänt den tid på året, i juli–augusti, då god värme och fuktigt klimat bidrar till att organiska substanser, bl.a. matvaror, lätt ruttnar.

Hagberg, Mattias, född 1975, journalist, författare och debattör.

va`nskapad adj. vanskapat ORDLED: van--skap-ad

o`skaplig adj. ~t ORDLED: o--skap-lig