Om oss

Vår historia

Allt började 1980 när den statliga uppslagsverkskommittén presenterade utredningen ”Mot bättre vetande”, i vilken kommittén föreslog att statsmakterna skulle inleda förhandlingar med svenska förlag om produktion av ett nationellt uppslagsverk.

Flera svenska förlag visade sitt intresse, men först i augusti 1985 skrev Bokförlaget Bra Böcker på ett avtal med Statens kulturråd (på initiativ av riksdagen) och Svenska sparbanksföreningen om att förlaget skulle producera Nationalencyklopedin.

Avtalet fastslog att verket skulle innehålla 20 band. Målet för uppslagsverket var bland annat att det skulle vara modernt och spegla sin tid och informationen skulle vara korrekt och begriplig. Uppslagsverket skulle ge svar på frågor av typen vem, vad, när, var, hur och varför och stimulera fantasin. Det skulle ha ett tvärvetenskapligt synsätt, där särskilt miljöaspekter och kvinnofrågor (genusforskning) sätts i förgrunden, och förmedla en världsbild byggd på vetenskaplig grund.

Projektet tar form

NE:s redaktion började byggas upp 1986, och när den var som störst bestod den av 75 personer med olika funktioner såsom redaktörer, assistenter, bildredaktörer och sekreterare. Under NE:s historia har redaktionen letts av totalt sex chefredaktörer: Bi Puranen, Kari Marklund, Christer Engström, Arne Ekman, Jonas Gruvö och Per Söderberg.

Inledningsvis hade redaktionen ett vetenskapligt råd vid sin sida, vars medlemmar var professorerna Sture Allén, Janne Carlsson, David H. Ingvar, Alvar Ellegård, Marianne Frankenhaeuser, Tore Frängsmyr (ordförande), Eva Selin och Jan-Öjvind Swahn. Det vetenskapliga rådets främsta arbetsuppgifter var att tillsammans med redaktionen utarbeta riktlinjer för uppslagsverket.

NE, som vid denna tid enbart bestod av uppslagsverket, skulle vara ett helt nytt verk men byggt på de traditioner som representerades av de klassiska encyklopediska verken Nordisk familjebok och Svensk Uppslagsbok. Språket i det nya uppslagsverket skulle förstås av de flesta, men läsarprofilen byggde på de kunskaper som en elev på teoretisk gymnasielinje förväntades ha.

Experter knyts till uppslagsverket

Under den här tiden hjälpte NE:s vetenskapliga råd även till med att få fram de cirka 300 ämnesexperter som tillsammans med redaktionen valde ut cirka 400 000 förslag på uppslagsord som utgjorde det första urvalet på vad uppslagsverket skulle kunna innehålla. Sammanlagt har över 4 500 experter och skribenter medverkat i uppslagsverket.

De principer som styrde urvalet var bland annat att uppslagsverket skulle vara modernt och visa utvecklingen i samhället. Efter genomgripande diskussioner fastställdes hur stor procentandel skilda ämnen skulle få. Under produktionen av hela bokverket bearbetades urvalet av artiklar kontinuerligt. De största enskilda ämnena är än i dag historia och geografi, medan ämnena avfallsteknik och sfragistik (sigillkunskap) är två av de minsta.

Steget in i den digitala världen

Efter det att bokverket var klart 1996 kom nästa utmaning för NE:s redaktion när beslut fattades att uppslagsverket skulle komma ut på CD-ROM. Bland annat måste alla uppslagsord klassificeras för att göras sökbara.

Resultatet av klassificeringsarbetet, som beräknas ha haft en tidsåtgång på 40 årsarbeten, blev att uppslagsverket på CD-ROM gav unika möjligheter för kunden att söka den information han eller hon önskade. Exempelvis kan nämnas att det så kallade klassträdet för ämnet filosofi innehåller 27 underklasser.

Vid millennieskiftet togs nästa stora steg när uppslagsverket lanserades på NE.se. Den nya sajten blev en omedelbar framgång. Förutom uppslagsverket ingick även NE:s svenska och engelska ordböcker i erbjudandet.

Fortsatta satsningar

2009 lanserades en anpassad version av NE.se för skolor med pedagogiskt undervisningsmaterial. Här finns exempelvis uppslagsord i enklare versioner, ordböcker och temapaket.

I mars 2011 inledde NE och Utbildningsradion (UR) ett samarbete som innebär att skolor kan använda NE som medieleverantör och kombinera uppslagsverkets artiklar med UR:s program. Detta är en unik möjlighet för skolor och kommuner att på ett smidigt sätt integrera digitala medier i undervisningen.

2014 introducerades NE:s webbaserade kompetensutveckling, med fortbildning för pedagoger som ett första steg. Samma år lanserades även Världens länder och ordböcker på fler språk inklusive ett stort antal minoritetsspråk.

Internationell expansion och digitala läromedel

2015 expanderade NE sin verksamhet till Tyskland, Österrike och Schweiz. Expansionen skedde genom ett exklusivt licensavtal som gav NE tillgång till Brockhaus, Tysklands motsvarighet till NE och ett av landets mest välkända varumärken inom kunskapssegmentet. Detta var också året då NE förvärvade Norstedts ordböcker samt påbörjade utvecklingen av digitala läromedel.

Den svenska skolan och samhället i övrigt har digitaliserats i allt snabbare takt under slutet av 2010-talet. Samtidigt har NE lagt i en högre växel och antagit utmaningen att utveckla Sveriges bästa digitala läromedel för både grundskola och gymnasiet. Idag har NE ett åttiotal läromedel i alla ämnen för grundskolan och i samtliga gymnasiegemensamma ämnen.

2017 lanserades även en ny version av ordbokstjänsten Ord.se under NE:s regi och de tryckta, randiga ordböckerna har successivt bytt skepnad från Norstedts till NE:s ordböcker, men ränderna går aldrig ur.