grina
grina
gri`na verb ~de ~t
ORDLED: grin-ar
SUBST.: grinande; grin
1 gråta ⟨vard.⟩: lillan har ~t hela
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
grina.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/grina