Inge d.ä. framstår i källorna som den dominerande politiska gestalten i det framväxande svenska kungariket under 1000-talets sista fjärdedel och i början av 1100-talet. Senast omkring 1080 erkändes han som kung med bas i Västergötland och Östergötland. I ett brev från påven Gregorius VII tituleras I (endast initialen är utskriven) 1080 som svenskarnas