Då synliga gravmonument såsom pyramider visat sig attraktiva för gravplundrare lät Egyptens härskare under 18:e–20:e dynastin (1575–1087 f.Kr.) bygga sig underjordiska klippgravar i den svårtillgängliga och då välbevakade dalen. Hundratals arbetare, inhysta i det närbelägna hantverkarghettot ”Sanningens plats” (nuvarande Deir el-Medinah), sysselsattes med att bryta kalksten och förse gravarna med