kurder, sydvästasiatiskt folk som bor främst i bergsområdena i gränslandet mellan Turkiet, Iran och Irak samt i smärre områden i norra Syrien (Kurdistan).

Uppgifterna om kurdernas antal är av politiska skäl omstridda; de olika statsmakterna minimerar, medan kurderna själva maximerar dem. Uppgifterna varierar, men kurderna antas uppgå till 40–45 miljoner. Fördelningen är osäker, men sannolikt finns 15–20 miljoner

(58 av 412 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historia

Enligt vissa kurdiska historietraditioner härstammar kurderna från mederna. Andra hävdar att kardoucherna, ett bergsfolk som omnämns i Xenofons ”Anabasis”, var

(20 av 137 ord)

Den kurdiska nationalismen

En kurdisk nationalism går att spåra från 1880-talet, då kurdiska stammar gjorde uppror mot osmanerna. Noteras kan att den amerikanske presidenten Woodrow Wilson i sina 14 punkter 1920 presenterade USA:s syn på hur en fred och territoriell uppdelning i mellanöstern skulle se ut inkluderade upprättandet av en kurdisk stat i Kurdistan. Vid freden i Sèvres 10 augusti 1920 gavs löften om att såväl Kurdistan som Armenien skulle bli självständiga stater, men Kurdistans nuvarande uppdelning lades fast i Lausannefreden 1923 med

(80 av 1470 ord)

Medverkande

  • Ingmar Karlsson
  • Ingvar Svanberg
  • Marianne Aringberg-Laanatza
  • Tomas Gerholm

Litteraturanvisning

R. Alakom, Kurderna: Fyrtio år i Sverige (1965–2005) (2006);
Ingmar Karlsson, Kurdistan: Landet som icke är (2008);
P. Kreyenbroek, Kurdish Culture and Identity (1997);
D. McDowall, A Modern History of the Kurds (3:e upplagan 2004).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kurder. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kurder