Lindegren, Erik, född 5 augusti 1910, död 31 maj 1968, författare och litteraturkritiker, redaktör för tidskriften Prisma 1948–50, ledamot av Svenska Akademien från 1962; sonson till Johan Lindegren. Erik Lindegrens modernistiska orientering inleddes vid 1930-talets slut genom kontakterna med finlandssvenska lyriker och

(42 av 293 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Ingemar Algulin

Litteraturanvisning

L. Bäckström, Erik Lindegren ( 2:a upplagan 1979);
A. Cullhed, ”Tiden söker sin röst”: Studier kring Erik Lindegrens mannen utan väg ( 1982);
K. Hallind, Tavlor och deviser: Studier i Erik Lindegrens diktning till Halmstadgruppens måleri ( 1978);
C. Hermelin, Vinteroffer och Sisyfos: En studie i Erik Lindegrens senare diktning ( 1976);
B. Landgren, Dödsteman: Läsningar av Rilke, Edfelt, Lindegren ( 1999);
R. Lysell, Erik Lindegrens imaginära universum ( 1983);
F. Sandgren, Erik Lindegren: En bibliografi ( 1971).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Erik Lindegren. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/erik-lindegren