Rysslands historia är starkt präglad av landets geografiska läge, naturförhållanden och demografi. De isolerade, för jordbruksändamål

(16 av 114 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Den kievrusiska tiden (800–1240)

Det existerar en påtaglig territoriell kontinuitet mellan det tsaristiska Ryssland, som började byggas upp med utgångspunkt från det ryska kärnområdet Moskva under 1400-talet, och den 1991 upplösta Sovjetunionen. Det finns emellertid också en annan och tidigare rysk historia, den kievrusiska, som leder sitt ursprung tillbaka till 800-talet (jämför Rus). Med

(50 av 353 ord)

Mongolväldet (1240–1480)

Efter en blodig erövring av de ryska furstendömena utövade den mongoliske khanen från sitt högkvarter i Saraj vid nedre Volga under närmare 250 år indirekt kontroll över alla de ryska furstestaterna (se Gyllene horden och mongoler (Historia)).

(37 av 258 ord)

Moskvarysslands konsolidering och ”den stora oredan” (1480–1613)

Moskvafursten hade redan från början av 1300-talet försäkrat sig om mongolkhanens gunst genom att framträda som dennes skatteinsamlare; för sin skicklighet i detta avseende fick Ivan I tillnamnet Kalita ('Penningpung'). Sin företrädesposition utnyttjade moskvafurstarna till att göra upp med konkurrenter i grannfurstendömena; huvudkonkurrenterna Novgorod och Tver underkuvades 1471 respektive 1485. År 1480 frigjorde sig Moskvafursten från det mongoliska oket. Av den forna kievrusiska domänen (se Kievrus) var det bara de centrala delarna kring Kiev samt de gamla furstendömena Galizien och

(80 av 779 ord)

Den tidiga Romanovdynastin (1613–82)

Vid en representantförsamling 1613 skedde en inre rysk samling kring Michail Romanov (Mikael) som ny tsar. I praktiken kom dennes far, patriarken Filaret, att bli Rysslands egentlige härskare till sin död 1633. Krigen mot Polen och Sverige avslutades, i det senare fallet med freden i Stolbova 1617, som gav den svenska stormakten kontroll över

(54 av 384 ord)

Det sekulariserade imperiet från Peter den store till Katarina den stora (1682–1796)

Peter I (den store) inledde en reformperiod utan tidigare motsvarighet i Rysslands historia. Omvandlingen inleddes 1698 då Peter återkommit från omfattande utlandsresor och undanröjt motståndet inom släkten mot sitt trontillträde. Både i militärt och administrativt avseende utgjorde den svenska stormaktsmodellen ett föredöme för den unge tsaren. I stället för de opålitliga gardestrupperna, streltserna, som han lät upplösa, uppsatte han en reguljär armé som likt den svenska finansierades genom skatter. I motsats till den svenska armén tvångsrekryterades såväl manskapet som de

(80 av 749 ord)

Reformer, reaktion och revolution (1796–1917)

Det tidiga 1800-talet förde för första gången Ryssland i direkt kontakt med Västeuropa genom landets deltagande i revolutionskrigen. Napoleon I:s misslyckade invasion av landet 1812 blev vändpunkten i hans karriär men kom också att skapa nya förutsättningar för de ryska tsarerna, inte minst genom deras nyvunna styrkeposition i den europeiska stormaktspolitiken.

Från Wienkongressen 1814–15 kom tsar Alexander I att personifiera den internationella politikens mest konservativa krafter. Han var initiativtagare till Heliga alliansen och påtog sig som ”Europas gendarm” vid olika

(80 av 848 ord)

Revolutionerna 1917

Att februarirevolutionen 1917, som enligt vår tideräkning ägde rum i mars, fick en så bred uppslutning och så omstörtande förlopp bör tillskrivas första världskriget, vars kaotiska utveckling för Rysslands del tydligt visade tsarens och den militära

(36 av 256 ord)

Sovjetunionen bildas

Den nya regeringen, med Vladimir Lenin som obestridd regeringschef, infriade tidigare givna löften att fördela jorden genom att expropriera godsägarnas egendom och söka vapenstillestånd med Tyskland (se Brest-Litovsk-freden). Omvandlingen av Ryssland till enpartistat inleddes. Tjekan, den nyupprättade säkerhetspolis som leddes av Feliks Dzerzjinskij och som verkade i nära förbindelse med den likaså nyskapade Röda armén under Lev Trotskij, igångsatte systematiska terrordåd mot politiska motståndare, vilket föranledde

(66 av 467 ord)

Stalin, terror och världskrig

I maktkampen efter Vladimir Lenins död 1924 stod den intellektuelle och visionäre Lev Trotskij mot den pragmatiske och organisatoriskt begåvade Josef Stalin, som från 1922 målmedvetet byggt upp en stark maktbas i partiorganisationen. Efter att definitivt ha eliminerat Trotskij som huvudmotståndare 1927 utmanövrerade Stalin under de följande åren både en vänster- och en högeropposition och framstod 1929 som obestridd ledare.

En storskalig och framgångsrik satsning på tung industri gick hand i hand med tvångskollektivisering av jordbruket. Den sistnämnda

(78 av 545 ord)

Chrusjtjov och tövädret

Den 6 mars 1953 tillkännagavs Josef Stalins död. Den följande maktkampen vanns av den nye partichefen Nikita Chrusjtjov, men till skillnad från förhållandet under Stalineran fick hans konkurrenter behålla livet, med undantag av den Stalin närstående inrikesministern Lavrentij Berija. Samhällslivet genomgick snart

(42 av 297 ord)

Brezjnev och stagnationsåren

Nya sovjetledare i ett kollektivt ledarskap blev partichefen Leonid Brezjnev och regeringschefen Aleksej Kosygin, som strävade efter att strama åt det

(21 av 141 ord)

Reformer och sovjetstatens undergång

Michail Gorbatjov, som kom till makten 1985, var besluten att reformera det ekonomiskt krisdrabbade och politiskt stillastående sovjetsamhället, vilket speglades i slagorden perestrojka, ekonomisk omstrukturering, och glasnost, kulturell öppenhet och demokratisering. Det primära för den nye ledaren var strävan att öka

(41 av 286 ord)

Efter Sovjetunionens upplösning

Redan när den folkvalde presidenten Boris Jeltsin tillsammans med kollegorna i Vitryssland och Ukraina möttes i december 1991 för att förklara Sovjetunionen upplöst framstod Ryssland som dess huvudsakliga efterföljarstat. Ryssland övertog Sovjetunionens plats i FN och fick en framträdande plats i OSS

(42 av 286 ord)

1990-talets ekonomiska kris

Missnöjet i landet fortsatte att öka, inte bara med de nära kontakterna mellan den politiska och ekonomiska makten, utan också med de ökade ekonomiska

(24 av 167 ord)

Ryska stormaktsambitioner

Under 1990-talet pågick diskussioner om vilken roll Ryssland skulle spela internationellt. Att landet försökte hävda en roll som internationell stormakt märktes exempelvis genom agerandet under Balkankrigen, i omsorgen om de etniska ryssarnas situation i grannstaterna och strävan att hålla

(39 av 271 ord)

Militära konflikter och utrikespolitik

Den aggressiva hållningen gentemot grannländer som genom sin politik vänt sig bort från Ryssland har förstärkts. Under 2008 gick ryska trupper in på georgiskt territorium, formellt till stöd för de separatistiska områdena Sydossetien och Abchazien. De två områdena har erkänts som självständiga från Georgien av Ryssland men få andra

(49 av 343 ord)

Inskränkningar i mänskliga rättigheter

Utvecklingen mot demokrati och en fungerande rättsstat har påverkats negativt när alltmer av landets politiska makt koncentrerats till presidentämbetet och en rad institutioner som står presidenten nära och leds av personer som gjorde karriär inom Sovjetunionens säkerhetspolis och försvarsmakt. Politiska motståndares möjligheter att uttrycka sig eller på olika

(48 av 328 ord)

Medverkande

  • Klas-Göran Karlsson
  • Mi Lennhag
  • Torgny Hinnemo
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ryssland/historia