verb, ordklass som omfattar beteckningar för handlingar (måla), händelser (tappa), processer (växa), tillstånd (veta) o.d. I flekterande språk är verbet en ordklass som kännetecknas av böjning. Det böjs framför allt i tempus, varmed satsens aktion placeras på tidslinjen före, samtidigt med eller efter talögonblicket. Svenskan har två böjningstempus: presens (samtidigt med eller efter talögonblicket) och preteritum (före talögonblicket): (jag) faller, (jag) föll. I många språk böjs det finita verbet i person, numerus och/eller genus efter subjektet. En annan kategori är distinktionen aktiv–passiv: (jag) passerade (en dansk), (jag) passerades (av en dansk). I satsens byggnad spelar verbet en central roll.
2010-02-09 Nationalencyklopedin • Kort
http://www.ne.se/verb Kopiera källangivelse
