I skolans värld
Skola
08 Sep 2023
Alla verktyg behövs i klassrummet
Det är en lärares plikt att använda hela verktygslådan i sitt klassrum, annars riskerar man att missa många elever. Det menar Heidi Henftling, förstelärare och samordnare för den särskilda undervisningsgruppen vid Annestaskolan i Flemingsberg.
Heidi Henftling har 15 års erfarenhet från skolan som lärare i SO-ämnen och SVA och började arbeta med digitala verktyg för ungefär 10 år sedan. Men för Heidi har det har aldrig handlat om formatet på verktygen hon använder i sitt klassrum. Det är nyttan för eleverna som står i centrum.
– För mig har det alltid handlat om att välja båda delar, beroende på situation. Jag råder ingen att bara arbeta digitalt, eller bara analogt. Jag är starkt skeptisk till den antingen–eller-debatt som råder just nu. Forskningen säger dessutom att det är en varierad undervisning som är det bästa. Alla redskap måste kunna användas och vi lärare har en skyldighet att sätta oss in i hur vi ska göra det på bästa sätt.
Hemmasittare blev vändpunkt
Det var när Heidi blev mentor för en hemmasittande elev som hon för första gången såg vilken skillnad digitala verktyg kan göra. Ställd inför valet om hon skulle markera eleven som ständigt frånvarande eller prova något helt nytt för att hjälpa hen valde Heidi det senare.
– Skolan hade redan provat allt inom ramen för det traditionella skolarbetet. Men tillsammans med eleven, vårdnadshavare och rektor lade jag upp en ny strategi som vi sedan skruvade på längs vägen, utifrån vad som funkade och inte. All planering lades upp digitalt och därifrån byggde vi upp en plattform där vi kunde mötas på elevens villkor. Det funkade och eleven gick ut med godkända betyg i nästan alla ämnen.
– Det var verkligen en ögonöppnare. Då föddes tanken att det faktiskt går att arbeta med hela verktygslådan för att nå alla elever. Utifrån den här eleven har jag utvecklat ett arbetssätt med digital planering och olika former av digitala verktyg.
Tydligt syfte med digitalisering, ett måste
Som förstelärare i digitalisering i Huddinge ingick Heidi i ett nätverk av lärare från olika skolor i kommunen som fortfarande regelbundet hörs av, utbyter tankar och erfarenheter och lär av varandra.
– I nätverket delar vi en utmaning att få vissa lärarkollegor att förstå varför de ska arbeta digitalt. Det är en diskussion som pågår i hela landet, delvis med rätta. Jag minns själv hur det var från början när man datoriserade skolan. Man ställde fram datorer och trodde att det var en enkel lösning, men det är ju inte alls det digitalisering handlar om.
Hur gör du själv för att förklara detta “varför” för dina kollegor?
– Vi har en plan på skolan där vi lärare alltid ska veta vad vi ska göra, och varför. För mig handlar det om att visa de praktiska fördelarna med digitala verktyg och hur det kan effektivisera vårt arbete. Det digitala ska vara en naturlig del som integreras, inte något som läggs till ovanpå allt annat. Jag skickar också ut ett nyhetsbrev till mina kollegor med tips och trix, trender, nya forskningsrön, statistik och material från bland annat Internetstiftelsen och Skolverket.
Heidi Henftling, förstelärare, Annestaskolan i Flemingsberg
Skolan måste anpassa sig efter omvärlden
Debatten i skolan har det senaste åren handlat mycket om format på läromedel och den sittande regeringen menar att digitaliseringen av skolan varit ett misslyckande. Heidi menar i sin tur att skolan måste anpassa sig efter omvärlden och att fler verktyg ger fler sätt att lära, vilket hon bland annat skrivit om i Vi lärare.
Varför tycker du att det är viktigt att påtala?
– Vi kan gilla det eller inte men vi lever i en digital värld, och det måste vi förhålla oss till. Det är skolans huvudansvar att förbereda eleverna för det samhälle som de ska leva i som vuxna. Då räcker det inte att på fullaste allvar säga det räcker att vi ska skriva med papper och penna och läsa i en tryckt bok. De bitarna är så klart jätteviktiga också. Men bilden måste både breddas och nyanseras.
– Vi har ju de elever vi har. Men det är inte eleverna som ska vara till för skolan, det är skolan som ska vara till för eleverna. Kan vi inte anpassa undervisningen är det skolan som misslyckats men eleverna som får bära konsekvenserna.
