Gästblogg: Minnesträning i skolan

I början av min karriär hade jag besvarat frågan på ett annat sätt än jag gör i dag. Tack vare minnesträningen har jag förändrat min syn på fakta. I den nya läroplanen, Lgr22, finns ett utökat fokus på fakta och relationen mellan fakta och förståelse. Vi behöver prata mer om hur det egentligen går till när vi lär oss.

Kapaciteten för inlärning går att förändra dramatiskt – oavsett utgångspunkt

I klassrummet är minnet en förmåga som vi ofta tar för givet bara ska finnas där och fungera. Vi lär ut allt utom hur du lär dig. Under de första månaderna med minnesträning lärde jag mig mer om mig själv än under alla mina år som elev. Plötsligt förstod jag varför vissa saker fastnade och vad jag skulle göra om de inte gjorde det. Jag testade teknikerna på olika typer av information, repetition och metoder. Den första insikten var den starkaste: min kapacitet för inlärning går att förändra.

Vårt arbetsminne är begränsat. Det betyder att du bara kan hålla ett fåtal saker i tankarna samtidigt. När du behöver leta upp information från flera källor för att göra en jämförelse blir ditt arbetsminne snabbt fullt. När du bär saker med dig i ditt långtidsminne kommer belastningen på arbetsminnet att lätta. Det är därför det ofta inte räcker att googla. Utan att kunna något blir informationen oanvändbar.

Att använda minnesträning

Tekniker för att träna minnesförmågan har funnits med oss sedan urminnes tider. Under antiken var ett tränat minne en måttstock på karaktär. Metoderna för att strukturera inlärning bygger på samma principer då som nu. Det som är abstrakt, krångligt och svårt att lära sig görs om till något som är konkret och begripligt. Genom att knyta ny information som du inte begriper till kunskaper du har sedan tidigare skapas förutsättningar för att lagra mängder av tidigare okänd information.

När du använder minnesträningstekniker sparas den nya informationen som bilder och placeras ut i minnespalats. Förbestämda platser dit man återvänder mentalt för att hitta informationen. När metoden fungerar som bäst är det lika lätt att hämta rätt argument i en debatt som att hitta mjölet i ditt skafferi, tandkräm i badrummet och skjortan i garderoben. När systemen du lär dig sedan byggs ut, finns nästan inga begränsningar för hur mycket det går att lära sig.

Minnesträning med mina elever

Sedan jag började träna mitt minne har mycket hänt. Jag har tävlat i ”Talang” på TV4. Jag har blivit svensk mästare, slagit världsrekord och testat gränserna för vad den mänskliga hjärnan klarar av. Min hjärna har blivit scannad i realtid för att se hur mitt tänkande förändrats av minnesträning. Men framför allt har jag undervisat.

Inom alla ämnen finns exempel på innehåll som eleverna kämpar med. Många lärare har hört av sig till mig och undrat hur minnestekniker kan användas för att underlätta dessa. Det kan gälla allt från glosor, geografi, formler eller kolväten. Metoderna kan användas likaväl av de yngsta i grundskolan som de äldsta i skolsystemet. Skillnaden ligger i vilka exempel som kan användas för att göra det abstrakta mer konkret. För gymnasieeleven som ska lära sig världens största länder är det lätt att associera Ryssland till Putin. För de yngsta åldrarna kanske ett paket russin är mer tydligt. När jag besökt elever i yngre årskurser så brukar de fascineras av de berättelser som minnestekniker skapar.

Samma tekniker som jag använt själv har jag introducerat i klassrummet och har under åren hjälpt hundratals elever att träna minnet. Jag har sett elever genomföra otroliga prestationer. Någon lärde sig hela brottsbalken utantill, någon alla kroppens ben på latin. En annan lärde sig en historisk händelse per år – de senaste 500 åren. Vissa har överkommit stora inlärningssvårigheter, nästan alla har mer än fördubblat sin kapacitet för att lära sig stora mängder information. Många har också blivit bättre på att värdera, reflektera och förstå den information de har memorerat.

Räcker det att memorera information för att förstå?

Förhållandet mellan information och kunskap är inte enkelt. Att memorera ger dig fler informationspunkter att använda. När du kopplar ihop olika typer av information producerar du kunskap. Att memorera regentlängden eller en lista över världens största länder är exempel på fakta som är information. Men när den informationen finns med eleven är steget till att producera kunskap inte långt.

När eleverna fick memorera svenska statsministrar dök frågor runt Socialdemokraternas dominans upp. När regentlängder memorerats slog det eleverna hur kort tid vi haft demokrati i Sverige. Informationen som lagts på minnet fick eleverna att ställa frågor till innehållet. Frågor de inte hade ställt sig själva annars. Det skapade också nyfikenhet och intresse. Ju mer du vet om något, desto mer finns det att upptäcka.