Kooperativt lärande: Elevaktiva samtal för meningsfull och demokratisk undervisning

Kooperativt lärande – En annan form av inlärning

I många svenska klassrum sitter elever vid bord riktade mot tavlan. Vi hör lärare säga saker som “Arbeta på och håll dig på din sida av bordet. Stör inte din kamrat!”  och “att kika på grannen, det är fusk!”. I stället berömmer vi elever som håller sig ifrån varandra. Varför gör vi lärare så? Varför använder vi inte den enorma resurs som finns i eleverna? Om eleverna tycker om att prata och “störa” varandra, är inte det ett uttryck för att de behöver få samtala med varandra? För vad är meningen med skolan egentligen? Frågan är viktig att ställa till oss som arbetar i skolan, kanske ännu viktigare för eleverna. Varför är jag här? Varför ska jag bry mig om det läraren säger, den här texten, människan, bilden, det här innehållet? Varför är det viktigt för mig? Varför spelar det roll för mig?

Begränsningar vid ensidig användning av IRE

En vanlig samtalsmetod lärare använder är IRE (Initiering, Respons, Evaluering), också kallat handuppräckning. Läraren ställer en fråga, eleverna räcker upp handen och svarar, varpå läraren bedömer svaret. Det är en metod som är bra att ha i sin pedagogiska repertoar. Men är det den enda metoden som används för att skapa samtal under lektionen kan det hämma elevernas delaktighet och aktivitet på lektionen.

Under IRE-samtal begränsas elevernas möjligheter att delta och resonera, eftersom bara några få elever räcker upp handen och får möjlighet att svara. Vissa elever räcker av olika anledningar aldrig upp handen, andra drömmer sig bort och kanske inte ens hör frågan som ställs. När enbart ett fåtal elever aktivt deltar i samtalen finns det en risk att de andra eleverna slutar lyssna på diskussionen.

IRE-samtal leder ofta till en samtalsstruktur där läraren styr och ställer snabba kontrollfrågor. Eleverna får varken tid eller möjlighet att tänka vidare, kritiskt granska eller hitta alternativa lösningar. Ofta förväntas korta svar där eleverna ska fylla i lärarens resonemang, gärna klätt i ord direkt från ett läromedel, för att visa att de hänger med. I denna samtalsstruktur är det läraren som bestämmer frågorna, vem som får svara, huruvida svaret är korrekt och när samtalet ska avslutas. Samtalsformen är inte naturlig för oss människor när vi ska tänka och resonera och bidrar inte till ett demokratiskt klassrum.

Ensidig användning av IRE innebär också begränsade möjligheter för bedömning då diskussionen ofta stannar av efter att en eller flera elever har svarat och många elevers tankar, frågor och idéer får inte ta plats i samtalet. Läraren vet enbart vad ett fåtal elever tänker i stället för vad gruppen som helhet kan eller undrar.

I klassrum där endast IRE används finns en risk att en del elever går igenom hela skoldagen utan att ha sagt något alls om innehållet på lektionerna. Vad gör det med elevens motivation och lärande? Vad kan vi lärare göra för att förändra situationen?

Kooperativt lärande för demokratiska klassrum med varierande samtalsmönster

För att skapa ett mer aktivt och demokratiskt klassrum behöver läraren variera de samtalsmönster som används i undervisningen. Genom att hämta inspiration från kooperativt lärande och använda olika former av samtalsmetoder kan läraren utveckla klassrumsdialogen. Elever får en chans att interagera med varandra i par och mindre grupper och utveckla sin förmåga att lyssna, jämföra, ställa följdfrågor, stötta och resonera tillsammans.

För att ge eleverna en förståelse för vad demokrati är och ge dem möjlighet att utvecklas till demokratiska medborgare, behöver de få uppleva demokratiska arbetsformer i praktiken. Att göra undervisningen demokratisk innebär att skapa möjligheter för eleverna att delta i dialoger och diskussioner kring öppna och autentiska frågor där de får utforska sina tankar, till skillnad mot att försöka hitta de rätta svaren.

Eleverna behöver få skapa mening med lektionens innehåll tillsammans och på så sätt utveckla en förståelse för sig själva, varandra och omvärlden. När elever får göra sin röst hörd ges de möjlighet att påverka sin skoldag och får känna att deras åsikter och idéer är viktiga i undervisningen. Med en aktiv klassrumsdialog kan undervisningen bli hanterbar och begriplig för eleverna samtidigt som de får möta olika perspektiv och utveckla nya insikter.  

Genom att använda olika samtalsmetoder får eleverna möjlighet att lära sig demokratiska kompetenser som att kunna bjuda in andra i samtal, lyssna in andras tankar, acceptera olikheter, jämföra ståndpunkter och argumentera för sin sak.

Eleverna behöver få möta olika sätt att tänka och se andras perspektiv på frågor, och mötas i gemensam förståelse där deras olikheter berikar lärandet. I klassrummet kan vi ge eleverna möjlighet att tänka högt inför varandra, ta ställning i olika frågor, vrida och vända på olika problem. Demokratiskt deltagande handlar både om att bli inbjuden i en fysisk samtalsgemenskap och att bjudas in att skapa förståelse tillsammans med andra.

Låt samtalen bli en del av undervisningen

Meningen med par- och gruppsamtal är att de ska leda eleverna framåt och stärka lärandet. Därför behöver samtalen vara en naturlig del av undervisningen. Läraren kan exempelvis använda samtal för att hjälpa eleverna minnas, plocka fram förkunskaper, förstå begrepp, undersöka problem, få nya idéer, repetera instruktioner eller gräva djupare i innehållet. Meningen är inte att eleverna ska samtala hela tiden, utan att läraren använder samtal när hen tror att det kan utveckla elevernas resonemang och tänkande.

Att välja relevant och intressant innehåll

Valet av innehåll spelar stor roll för elevernas motivation att delta i undervisningen. Är innehållet relevant och engagerande ökar chansen till aktiva elever. När eleverna har mycket att säga och tänka om kring innehållet uppstår spännande samtal i klassrummet som kan leda till nya frågor och insikter. Lärarens innehållsval är nyckeln till lärande och ska väcka nyfikenhet och bädda för ett livslångt lärande.

Samtal som aktiverar och stärker elever

Det är viktigt att alla elevers röster blir hörda i samtal eftersom det ger eleven en möjlighet att delta och bidra till lärandet. Att regelbundet använda samtal mellan elever i undervisningen kan leda till en mängd positiva effekter i klassrummet. Det kan till exempel öka självförtroendet, utveckla språket och göra eleven mer engagerad i sitt lärande.

Att väcka elevernas nyfikenhet på vad klasskamraterna tänker och tycker kan hjälpa till att bygga en positiv och inkluderande klassrumskultur där eleverna uppskattar och respekterar varandra. När eleverna får veta mer om varandra kan de också se samtalen som en möjlighet att lära sig hur andra tycker och tänker och därmed förstå varandra bättre. 

Autentiska frågor ger utforskande samtal

Vilken typ av frågor vi ställer kring innehållet kommer att påverka elevernas deltagande. Slutna kontrollfrågor där det eftersöks ett korrekt svar leder sällan till lärande samtal. 

Med öppna, autentiska frågor kan vi däremot skapa engagerade samtal som uppmuntrar till nyfikenhet på varandras tankar. När vi ställer frågor eleverna inte redan vet svaret på öppnar vi upp för utforskande samtal där eleverna vågar pröva nya tankar och gräva djupare. Se dock till att eleverna kan tillräckligt om ämnet för att faktiskt ha något att säga om frågan. En alltför svår eller abstrakt fråga kan stoppa samtalen innan de kommer igång.

Träna kommunikativa förmågor tillsammans

Det krävs mycket av elever för att kunna kommunicera effektivt med andra. Läraren behöver lära ut de färdigheter som behövs, som exempelvis att kunna lyssna aktivt, ställa frågor, förklara hur man tänker, bygga vidare på andras tankar och uppmuntra varandra.

För att göra det lättare för eleverna att förstå och använda dessa förmågor behöver vi visa för elever hur dessa förmågor ser ut i praktiken och förklara vad som förväntas av dem. Läraren kan påminna eleverna om vikten av en färdighet under samtalet, skriva upp exempelfraser på tavlan, låta eleverna tänka på hur de ska agera för att lyckas i ett samtal och hur de stöttat varandra i samtalet.

Visa intresse för elevernas tankar

Läraren behöver visa eleverna att det som sägs i deras samtal spelar roll. Läraren kan gå runt och lyssna för att sedan lyfta tankar och frågor som framkom i samtalen. Detta kan sedan användas för att påverka resten av lektionen vilket visar att  samtalen är viktiga. Genom att be eleverna tacka för samtalen kan läraren också visa att det de säger till varandra är viktigt och har ett värde redan innan läraren hör det.

Vikten av att observera och ge återkoppling

Läraren har en viktig roll i att lyssna och vara uppmärksam på samtalens innehåll och hur eleverna kommunicerar med varandra för att kunna ge återkoppling. På så sätt kan vi lyfta goda exempel, uppmuntra elevernas delaktighet, ställa frågor och ge konstruktiv feedback där man fokuserar på det positiva och möjliga förbättringsområden. Samtidigt visar vi även vad som är viktigt i ett demokratiskt klassrum.

Prova dig fram, testa och justera

Du kan påverka elevernas känsla av mening i undervisningen. Med små medel kan du göra undervisningen mer demokratisk och få elever att bli nyfikna och stöttande i en lärande gemenskap. Prova olika typer av frågor och samtalsmönster för att se hur det påverkar elevernas samtal och lärande. Testa något litet flera gånger, reflektera och justera efter behov. Hitta det som passar dig och dina elever.