Jessica Dittmar är läromedelsutvecklare på NE med ansvar för läromedlen i språk. Hon har en bakgrund som språklärare och specialpedagog och är i slutfasen på sin doktorsavhandling i humaniora, en tvärvetenskaplig forskning med en del fokus på digitalt och analogt läsande och lärande. Jessica har inte oväntat en fäbless för ordboken som det kanske mest naturliga hjälpmedlet i all språkundervisning.

Snabbhet i det digitala

I skolan finns det lite olika användarfördelar för digitala kvalitetsordböcker och den fysiska ordboken, beroende på vilken variant du har tillgång till. Undervisningen kommer med sannolikhet att effektiviseras när du använder den digitala ordboken.
– Det finns en stor digital vana hos de flesta av dagens elever, säger Jessica Dittmar. Fördelen med de digitala ordböckerna är att du snabbare hittar, vilket i sin tur ökar vanan att slå upp orden. Det ger dig som lärare tid att ägna dig åt andra saker i undervisningen. Eleverna lär sig dessutom att bedöma information som de hittar genom att jämföra olika digitala ordböcker.

 

Fördelar med variation

Där snabbheten i den digitala boken trumfar den fysiska menar Jessica att värdet i att hålla i en fysisk bok inte ska underskattas.

– Jag märker att de flesta elever mår bra av att ibland bryta blicken från skärmen med en bok att bläddra i. Distraktionerna är inte lika många och man kommer också ifrån digitala impulser. Det finns också forskning som visar att koncentrationen kan höjas när man lyfter blicken från skärmen och låter ögonen och hjärnan vila. Vissa elever vill fortfarande hellre arbeta med fysiska ordböcker eftersom de når bättre resultat när de arbetar med dem.

 

Bättre språk med ordböcker

Att språkutvecklingen blir bättre med en ordbok är en självklarhet för alla lärare men kan vara en bra påminnelse för elever som inte vill ta genvägar med översättningsprogram.
– Ju oftare du slår upp orden, desto bättre blick får du för hur ett språk fungerar, fortsätter Jessica. Du lär dig vad du ska leta efter, till exempel vilken obestämd artikel substantivet har. Att använda ordböcker är språk-, skriv- och läsutvecklande, både i modersmålet och i andra språk som eleverna lär sig. När du kan använda en ordbok självständigt fungerar det lika bra oavsett vilket språk du vill lära dig eftersom strukturen är återkommande i digitala kvalitetsordböcker och fysiska ordböcker.

Ser du en framtid där man kan klara sig utan ordböcker?

– Eleverna klarar sig redan utan ordböcker, skrattar Jessica. Elever är fiffiga och har i dag en naturlig fallenhet för teknik. Men faran är att de inte lär sig ordentligt eller i värsta fall inte alls när tekniken kan göra jobbet.

– Jag hade en elev som vid en översättningsövning fick använda röstinspelning i Google. Efter en halv minut var eleven klar eftersom den låtit Google översätta från svenska. Då det var relativt enkla meningar blev resultatet bra. Här kunde jag ju inte säga något eftersom hen faktiskt följt mina instruktioner, förvisso med en ganska fri tolkning. Problemet är att man inte lärt sig något eftersom tekniken gjort allt jobb. Det ska tilläggas att det förstod eleven själv också när vi pratade om det.

 

Ordböcker från NE

Ordboken är även i framtiden tämligen ohotad i skolan, såväl den digitala varianten som den klassiska boken. Google har långt kvar innan man kan slå en ordbok på fingrarna när det kommer till språkutveckling. Du vet väl om att du alltid hittar dina randiga ordböcker hos NE? Såväl i pappersvariant som i digital form tillsammans med övriga kunskapstjänster.

 

Jessicas fem tips på konkreta övningar

1. Tävling: vem kan slå upp ett ord snabbast?
   – Det här funkar bara med analoga ordböcker. Vem kan snabbast hitta ett ord eller ett begrepp i till exempel tyska ordboken? Det är ett lekfullt och ofta väldigt populärt sätt att lära sig använda och hitta i ordböckerna.
2. Att söka infinitivform av verben
   – Ta en text och låt eleverna leta efter alla verb i texten, slå upp dem och kolla efter infinitivform. Fördelen med denna övning är att eleverna får en bättre förståelse av att verben kan stå i olika tempus och modus.
3. Jobba med exempelmeningar
   – Fördelen med exempelmeningar som finns i ordböcker (analoga och digitala), och som du inte får med exempelvis Google Translate, är att eleverna lär sig ordens betydelse och användning genom sammanhanget. Hjärnan minns bättre när ett ord står i ett sammanhang som eleverna känner igen. Om eleven inte får sammanhanget av ett ord så kan det lätt hända att eleven använder ordet fel. Exempel: eleven lär sig ordet “bus” på engelska och formulerar en mening som grammatiskt är fel (“I drive with the bus”) eftersom eleven inte har läst exempelmeningarna. Hade eleven i stället läst exempelmeningarna “I go by bus” eller “I get off the bus” hade eleven kanske inte formulerat meningen direktöversatt. Läraren ska ju också se till att eleven lär sig rätt.
4. Kolla stavningen
   – Låt eleverna skriva tre ord som en liten utmaning. Ord som används i vardagen ganska ofta men som tillhör de ord som de flesta skriver fel. Sedan ska de slå upp orden i en ordbok och kolla om de har stavat fel eller rätt. Eleverna kan också ge förslag på ord som klassen ska skriva och slå upp i en ordbok, så blir alla elever delaktiga i övningen.
5. Bli ordletare
   –  Att läsa en text och bli “ordletare” innebär att man ska hitta ord som är svåra att stava eller där man inte riktigt vet vad de betyder. Det fungerar på vilken text som helst eftersom barnens ordförråd är inte färdigt, det kommer alltid att finnas ord som de inte vet vad de betyder. Låt eleverna vara ordletare och förklara orden genom att slå upp orden i en ordbok.