Stödfunktioner i läromedel skapar självständiga läsare

Stödfunktioner gör eleverna självständiga

Peter Lindström försöker utforma sin undervisning och skapa uppgifter så att alla elever ryms under samma paraply. Han ser ingen poäng med att uteslutande sitta själv med eleverna som behöver stöd och på så vis särskilja dem.

– Möjligheten att individanpassa läromedlen är till väldigt stor hjälp för mina elever. De kan växla till lättläst version med ett knapptryck, få texten uppläst eller översätta till andra språk. Det gör att alla elever använder samma läromedel och de som behöver stödet blir mer självständiga i sin läsning, deras självförtroende ökar och de slipper dessutom bli utpekade, som de kan bli om de i stället får särskilda böcker eller om jag hela tiden skulle sitta med dem.

Däremot, poängterar Peter, så behöver du som lärare visa eleverna att stödfunktionerna finns och träna dem på att använda dem. Men när du väl har gjort det har eleverna mycket lättare att läsa mer på egen hand.

Aktiv ledarroll med digitala läromedel

En av de vanligaste invändningarna mot digitala läromedel är att det är svårt för många elever att fokusera på läromedlet med så mycket distraktion ett klick bort. För Peter Lindström är det också en utmaning, även om han inte ser någon egentlig skillnad mot hur det är när läromedlet är analogt.

– Den mesta undervisningen kräver aktivt ledarskap och en viss rörlighet i klassrummet. Det funkar jättebra för vissa elever och är en utmaning för några. Men det är ingen skillnad jämfört med när jag undervisade med läroböcker. Det fanns elever då också som hade svårt att koncentrera sig på att läsa i böckerna.

Misstag att tro på elevernas medfödda digitala kompetens

Den svenska digitaliseringsstrategin säger att barn och elever i alla delar av skolväsendet ska ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. Men det talas också ofta om de yngre generationernas näst intill medfödda digitala färdigheter.

– Det är ett klassiskt misstag att tro att alla elever har någon form av digital litteracitet. Även om eleverna är jättebra på vissa saker är det också väldigt mycket som de inte kan. Allt från ordbehandling till hur man söker information på ett bra sätt, hur man använder digitala källor och hur de faktiskt ska använda läromedlen. Man måste träna dem i allt.

Överblick och tydlighet

Som lärare är Peter en van användare av digitala läromedel sen flera år tillbaka. En sak som han brukar tipsa sina kollegor om är checklistor. Det gör det enkelt för eleverna att veta exakt vad de ska göra varje vecka.

– Att skapa checklistor kan man göra oavsett vilken plattform man arbetar i. Jag gör det själv i Google Docs. Checkboxfunktionen är en annan finess som är bra. Då vet eleven att ”om jag gjort det här så kan jag bocka i rutan”. Det blir väldigt lättöverskådligt för mig som lärare, dessutom finns allting i molnet eller i min dator. Jag tycker att det blir mycket lättare att organisera och följa upp, jämfört med när jag arbetat med böcker, avslutar Peter Lindström.