Studieteknik – Sju saker att tänka på

Maximera inlärningen med rätt studieteknik

Kunskap om studieteknik är av stor vikt för den som vill lära sig så mycket som möjligt. Eller rättare sagt, kunskap om olika tekniker, det finns ju flera. Därför är det bra att känna till vad som passar ämnet man studerar och en själv bäst, för att på så vis kunna maximera den egna inlärningen.

Här listar vi några olika saker kopplat till studieteknik som du kan prata med dina elever om för att förbättra deras studieeffektivitet och i förlängningen deras lärande.

Aktiv studieteknik:

Istället för att passivt läsa igenom texter eller anteckningar kan man arbeta mer aktivt med materialet. Det vill säga: ställ frågor, sammanfatta viktig information och diskutera ämnet med andra, i skolan eller hemma. Det hjälper till att bredda kunskaperna, fördjupa förståelsen och gör att du troligtvis kommer att minnas informationen bättre.

Mind mapping:

Mind maps känner de flesta till. Det vill säga, visuella diagram där man kopplar samman olika idéer och begrepp med hjälp av grenar och noder.

Mindmapping är en utmärkt studieteknik av flera skäl. Dels kan det hjälpa dig att organisera dina tankar och idéer på ett visuellt sätt. Genom att skapa en mindmap kan du lätt få en överblick över ett ämne eller ett koncept och se hur allt hänger samman.

Mindmapping kan också bidra till att minnas information bättre. Studier har visat att när du använder både ord och bilder så minns du bättre vad du har lärt dig.

Olika minnestekniker:

Som vi nämnde ovan är det minneseffektivt att använda sig av bilder när du pluggar. Men det finns många andra tekniker som hjälper dig att komma ihåg information bättre, exempelvis genom att använda associationer, rim eller ramsor. Du kan också skapa en akronym för att komma ihåg en lista med ord eller använda visuella bilder för att knyta samman information med bilder i ditt sinne.

Vill du veta mer om hur du kan träna ditt minne? Kolla in minnesmästaren Martin Nilssons webbinarie om hur enkla minnestekniker som vem som helst kan lära sig på ett par timmar kan få stora effekter på minnet och lärandet.

Tidsplanering och struktur:

Skapa en realistisk tidsplan för dina studier och följ den noggrant. Dela upp dina studier i mindre delar och sätt upp tydliga mål för varje studiepass. Det kan hjälpa dig att hålla dig motiverad och organiserad.

Dessutom bidrar en tydlig plan och struktur för dina studier till att minska stress. Det är lätt att känna sig överväldigad och stressad av allt du behöver plugga. En tidsplan och struktur ger dig en känsla av kontroll över dina studier och hjälper dig att fokusera på det som verkligen betyder något.

Repetition och återgivning:

Repetition är kunskapens moder, brukar man ju säga. Genom att regelbundet repetera det du har lärt dig kan du både förstärka din inlärning och förbättra ditt minne. Här kan du testa tekniker som att sammanfatta eller undervisa materialet för någon annan, för att testa din förståelse och kontrollera att du kan återge det du lärt dig.

Prova gärna 10-minutersregeln. Studietekniken går ut på att lära sig genom att repetera efter 10 minuter, en dag, en vecka, en månad och så vidare för att lagra nya kunskaper i långtidsminnet.

Aktiv paus:

Planera korta pauser under dina studiepass för att ge dig själv tid att vila och återhämta dig. Under dessa pauser kan du göra något fysiskt aktivt eller avslappnande för att förbättra din koncentration när du återgår till studierna.

Att testa: Pomodoro är en metod som går ut på att arbeta fokuserat i 25 minuter och sedan ta paus i fem. Ställ en äggklocka (eller mobilen) och testa. Grejen är att släppa allt och verkligen pausa när äggklockan ringer.

Fysisk aktivitet för bättre minne:

Det finns mängder med forskningsbelägg för att fysisk aktivitet har positiva effekter på vår hjärna. Stresståligheten ökar, minnet och kognitiva förmågor blir bättre bland annat.

Det är massor som händer i kroppen när du rör på dig. Alla vet att man kan få större muskler. Alla känner däremot inte till att hjärnan faktiskt också tränas och växer när man rör på sig. Till exempel påverkas minnet positivt, vilket innebär att man minns det man lär sig i skolan bättre.

Martin Lundblad är före detta forskare med nästan 20 års erfarenhet av neurobiologisk forskning som nu sadlat om till NO-lärare. Han ser massvis med vinster om skolan kunde bidra mer till att på ett naturligt sätt implementera fysisk aktivitet vid fler tillfällen än bara på idrott och hälsa-lektionerna.
Läs mer om varför elever ska röra på sig mer.

Användning av olika källor:

Var inte rädd för att använda olika källor och resurser för att få en bredare förståelse av ämnet. Annan litteratur än läroboken, tidningsartiklar och radio- och tv-program eller film kan alla vara användbara komplement till dina studier.

Arbetar man med olika källor kan det också vara av intresse att jämföra dessa. Använd gärna Nationalencyklopedin och jämför den med andra. Står det samma i uppslagsverket som i andra källor? Varför, varför inte?

Sammanfattning: studieteknik

Det är viktigt att komma ihåg att olika former av studieteknik fungerar olika bra för olika personer och ämnen. Prova gärna olika tekniker för att se vilken eller vilka som passar dig bäst. Då blir det enklare att anpassa och variera teknik för att hålla dig engagerad och få ut det mesta av din studietid.

Se mer

På NE Play hittar du flera program om studieteknik, bland annat serien “Plugga bättre” som tar upp flera av de sakerna som är listade i den här texten.
Du vet väl om att du kan testa NE Play och allt annat från NE helt kostnadsfritt i 30 dagar?