“Världen blir mindre utan digitala läromedel”

Jonatan Tensetti är engelsk- och svensklärare samt IKT-pedagog på Vittraskolan i Malmö. För honom är digitalisering en fråga som inte bara handlar om pedagogiska möjligheter. Det handlar också om att på bästa sätt förbereda eleverna för framtiden.

Tidig digital undervisning

Redan som 6-åring stiftade Jonatan sin första bekantskap med digital undervisning. Trelleborg hade på 90-talet en tidig IT-satsning som bland annat innebar att läxor lämnades in via chatt med läraren. Med det i bagaget har både dator och intresset för digitalt lärande hängt med genom lärarutbildningen och ut i den egna undervisningen.

– Det som är positivt med digitala läromedel är starkt kopplat till tillgänglig lärmiljö. Eleverna har möjlighet att ändra allt med sin text, om det är typsnitt, färg, storlek etc. De kan få texterna upplästa och de kan göra infällda anteckningar. Lägg dessutom till interaktiva element, videor, självrättande prov och så vidare. Det ger bättre förutsättningar för ett globalt och framtidssäkrat klassrum.

Digital stomme som kompletteras

I sin egen undervisningen försöker Jonatan utgå från upplägget i sina digitala läromedel och komplettera med det som pågår runt omkring, och med annat material med färdigheter som läromedlet inte kan tillgodose, såväl analogt som digitalt.

– Det finns till exempel ett arbetsområde om Los Angeles i vårt läromedel, med videor och faktatext och uppgifter kopplade till det. Till det kan vi komplettera med presidentvalet i USA och läsa på amerikanska nyhetssidor vad invånarna i Kalifornien röstar på och varför. Inget av detta hade varit möjligt utan datorer. Vi hade kanske fått prata om Los Angeles utifrån en daterad bok. Vi hade haft en eller två källor (troligen svenska medier) om Trump och Biden och bläddrat i en amerikansk tidning som legat i en skrivbordslåda sedan 1992. Kort sagt, datorerna låter eleverna ta del av, och vara en del av, en global värld.

Viktigt att tänka utanför traditionell undervisning

Den största utmaningen i att få kollegorna att bli mer digitala har varit att få dem att tänka utanför sin traditionella undervisning. Att en text kan vara något annat än ord som är tryckt på papper. Att text finns överallt runt omkring oss, inte minst för eleverna. Men att det också finns stora pedagogiska möjligheter i hur man kan arbeta med just detta

– En fälla som många kollegor ofta faller i är att de datoriserar analoga förmågor. Ett barn som föds i dag behöver inte bara lära sig läsa, lyssna, skriva och prata. Barnen behöver vara kritiska tänkare, de behöver vara goda digitala medborgare, de behöver känna till vad som är en god källa och vad som inte är det.

Mer medveten skärmtid

En del lärare oroas över att attityden till läsning försämras bland elever och att studier visar att läsning på skärm kan innebära sämre inlärning.

Ligger det något i den oron?
– Det finns vissa studier som pekar på att inlärningsförmågan kan försämras i och med att vi läser på skärm, fortsätter Jonatan. Men om vi ser till digitaliseringens möjligheter så innebär det att vi kan få texten uppläst, vi kan färga verb röda, vi kan förstora texten, vi kan ändra typsnitt. Vi kan bearbeta texten på så himla många olika sätt att de faktiskt förbättrar inlärning snarare än hämmar den.

– En annan studie visar att 50 procent av Sveriges ungdomar inte kan skilja på fakta och åsikt när de läser digitala texter. Men lärare undervisar inte i källkritik i den utsträckning som är nödvändig. Vi måste börja titta på vilka texter det är som eleverna läser och hur vi kan implementera källkritik där. Så visst, oron är befogad. Men grundproblemet är att vi datoriserar vår undervisning i stället för att digitalisera den. Och lösningen är inte mindre skärmtid utan snarare bättre och mer medveten skärmtid.

Kompetensutveckling och fungerande teknik

Enligt Skolverket saknar många lärare kunskap kring hur den nya tekniken ska användas i undervisningen och lärarutbildningen lider brist på tydliga nationella direktiv kring hur digitalt lärande ska ingå i utbildningen. Ett faktum som Jonatan tror är starkt bidragande till att användningen av digitala läromedel inte är så stor som den kunnat vara.

– Det är klart att attityden till digitala läromedel påverkas om lärarna saknar kunskap kring hur tekniken kan användas. Alla nya moment kräver att man har gjort dem några gånger innan de sitter.

En annan sak som kan få lärare att tveka och i stället välja traditionella läromedel är bristfällig IT som försvårar användningen av digitala läromedel.

– När det gäller brister i utrustningen, allt från dålig uppkoppling till adaptrar som krånglar, så finns det några möjliga lösningar. Den första och kanske viktigaste är det som benämns TPACK. Nämligen att en rektor i dag bör kunna kräva Technological, Pedagogical and Content Knowledge från sina pedagoger. Då behövs kompetensutveckling i form av kurser och kollegialt lärande.

Det andra som behövs är bra utrustning, menar Jonatan. Att hela skolan från ledning till elev bör vara inom samma ekosystem. Om eleverna har en Chromebook så ska rektor och lärare också ha det.

– Men det kräver att man som lärare tar sig tid, förbereder, får insikt, repeterar. Med ett traditionellt läromedel slipper du eventuellt krångel, men världen blir mycket mindre.

Till sist, du som IKT-pedagog, om du hade fått önska dig något av framtidens digitala läromedel, vad hade det varit?
– Min absolut största önskan är att elever får ett gemensamt inlogg till alla läromedel, alla plattformar, alla sidor. ALLT. Så att vi slipper köra in klasslistor och uppdatera och ha oss.