Slöjd på elevens eget sätt

Ann-Sofie Magnér och Bo Giliusson är huvudskribenter i Slöjd 4–6 och tar emot i sin ateljé i centrala Landskrona för att berätta om läromedlet och sina tankar med det.

Idébank och stöd

Efter två yrkesliv som slöjdlärare har Ann-Sofie och Bo sett hur ämnet utvecklats och vet vad en slöjdsal kan behöva. Och hur lätt det kan vara att fastna i gamla rutiner. En av tankarna med läromedlet är att skapa ett verktyg för nya uppslag och idéer om hur man kan arbeta som slöjdlärare.

Ann-Sofie Magnér och Bo Giliusson, huvudskribenter i Slöjd 4–6.

– Det är lätt gjort att rulla på i samma spår och det kan vara svårt att komma ur dem. Det här läromedlet kan hjälpa med det, säger Bo.
– Det är ett stöd i undervisningen, både för de teoretiska bitarna och de praktiska, fyller Ann-Sofie i. Det kan såklart också vara till stor hjälp om man är vikarie eller obehörig lärare.

Upplägget i läromedlet är kronologiskt och det finns en tydlig tanke med att åskådliggöra så mycket som möjligt med hjälp av bilder och korta, tydliga texter som förklarar syftet med innehållet.

Hur tänker ni att man ska använda det praktiskt?
– Min vision är att läraren alltid börjar med en gemensam genomgång, säger Ann-Sofie. Det är viktigt att läraren vägleder eleven genom läromedlet, oavsett om man arbetar med ett tema, om det är slöjdens uttryck eller något annat. Tanken är inte att skippa genomgångar och bara hänvisa eleverna till att gå in och läsa själva i läromedlet. Det ska ju inte ersätta läraren men vara ett stöd i undervisningen, både i de praktiska och de teoretiska bitarna, för både elever och lärare.

– Det finns ju också elever som vill lära sig mer än det som hinns med på lektionerna, fortsätter Bo. Då är det perfekt att kunna hänvisa till ett läromedel där det också finns möjlighet till fördjupning och länkar till bland annat uppslagsverk och filmer. Eleverna kan använda det på sitt sätt, oavsett hur snabbt de arbetar och vad de tycker om. Här kan de hitta godbitarna som de har nytta av själva.

Dokumentation för processen

Även om det inte är lika mycket fokus på dokumentation i Lgr22 som det var i tidigare läroplan, och därmed inte heller i Slöjd 4–6, tycker Bo och Ann-Sofie att det finns tydliga vinster med att dokumentera det man arbetar med. Både för själva slöjdprocessen och som ett sätt att inkludera andra ämnen på ett naturligt sätt.
– Dokumentation är viktig för progressionen. Att enkelt kunna se var jag börjar och slutar och hur arbetet går framåt. Inte minst för den dagen de ska redovisa eller ha en utställning. Det är också ett naturligt sätt att få in de andra ämnena i slöjden, som svenska och matematik.

– En annan sak att ta med sig med att dokumentera är det som inte gick så bra. Det är ju en klyscha, men att lära sig av sina misstag, eller det som kanske inte gick så bra, är något man inte ska underskatta, säger Bo.

Slöjd en ämnesövergripande ventil

Det är inte bara svenska och matematik som går att inkorporera i slöjdämnet på ett enkelt sätt, menar Ann-Sofie och Bo. Även geografi och ekonomi är två ämnen som på ett naturligt sätt kan tas upp genom läromedlets innehåll för den som vill arbeta ämnesövergripande.

– Slöjden är en ventil i skolan där man får använda båda hjärnhalvorna, där tanken går ner i handen och du utför något, säger Ann-Sofie. Det funkar utmärkt att i slöjden omsätta det du lär dig i de teoretiska ämnena. Till exempel i avsnittet hantverkskultur, där eleverna får uppleva några av Sveriges landskap genom de olika kulturella uttryck som finns i respektive landsdelar.

– Återbruk är också något som vi lagt en del fokus på som gör det enkelt att prata med eleverna om de ekonomiska aspekterna. Att återanvända gammalt material och inte ha ett slit-och-släng-tänk, avslutar Bo.

Är du nyfiken på att testa läromedel från NE? Prova helt kostnadsfritt i 30 dagar.