I skolans värld
Kunskapskällan
Skola
24 Sep 2024
Aktiv lyssning ger oss nyanserna i hur någon verkligen mår
Vi har blivit duktiga på att prata om psykisk ohälsa. Det stigma som för bara några år sedan fanns runt ämnet är i princip borta. I alla fall i många rum. Jag säger det igen, vi har blivit duktiga på att prata om psykisk ohälsa. Men hur bra är vi på att lyssna?
Forskning visar på ett samband mellan goda skolresultat och psykisk hälsa. Att gå ut skolan med godkända betyg är en stark skyddsfaktor. I skolan har vi gjort många framsteg för att möta alla elevers behov, till exempel i form av en lagstadgad elevhälsa och en ny läroplan.
Men ska vi verkligen kunna hjälpa eleverna så måste vi lära oss att skilja på psykisk ohälsa och en dålig dag. Att inte ha så bråttom utan faktiskt lyssna på dem. Jag vill därför ägna en stund åt aktiv lyssning. För att stötta eleverna fullt ut behöver vi lära oss att höra nyanserna för att förstå hur någon egentligen mår. Många kan mycket om kommunikation och om att prata, men färre bemästrar konsten att lyssna.
Konsten att lyssna är grundpelaren i effektiv kommunikation
Ibland känns det som om hela tillvaron vänds upp och ned nya känslor, nya situationer eller beteenden, både hos oss själva och hos andra. I en vardag med högt tempo blir det allt viktigare att lära oss konsten att lyssna aktivt på varandra för att sedan tillsammans kunna hantera förändringar på bästa (och kanske även effektivaste) sätt.
Effektiv kommunikation innebär att lyssna med omtanke och förståelse, vilket gör det till ett av de viktigaste verktygen för att arbeta hälsofrämjande på ett framgångsrikt sätt. Denna typ av kommunikation är grunden för hållbara relationer, där konsten att lyssna spelar en central roll. Det är lättare sagt än gjort då lösningsfokus är något som ofta ligger oss nära till hands.
Att lyssna för att svara och att lyssna för att förstå är två vitt skilda saker. Båda kan fylla sin funktion i olika sammanhang, men det är det sistnämnda du bör använda om du vill jobba mer förebyggande. När vi fokuserar på att kunna ge ett svar i stället för att bara lyssna och inhämta information, kan nyanserna bli svårare att se.
Guide: Att främja elevers psykiska hälsa
Ta del av Hildas sju tips på aktiv lyssning och få tre övningar som hjälper elever att sätta ord på sina känslor.
Lyssna för att förstå
Att lyssna betyder såklart inte bara att du ska vara tyst när någon annan pratar, utan det betyder att verkligen höra vad personen säger och uppmärksamma känslor som förmedlas. Att höra vad som sägs och lyssna för att förstå, i stället för att lyssna för att ge ett svar, är kärnan i ett aktivt lyssnande.
Genom att aktivt lyssna skapas bättre förutsättningar för att förstå känslor och beteenden och hur någon ser på situationen.
När vi har tränat aktiv lyssning ett tag blir vi bättre på att höra nyanserna och kunna skilja på psykisk ohälsa och en dålig dag. Aktiv lyssning för oss vuxna blir ett verktyg för att kunna hjälpa eleven att sedan ta nästa steg i rätt riktning. Här ligger den verkliga nyckeln till att göra skillnad.
Använd öppna frågor
Med hjälp av öppna frågor får vi möjlighet att nyansera samtalet och känslorna. Vad uttrycker eleverna själva att de behöver? Hur mår de egentligen? Är de oroliga just nu för det där matteprovet eller är det en oro som ligger och maler och inte ger sig av? Det är här vi får förståelse och en mer nyanserad bild.
När vi ställer ja- och nejfrågor får vi ju ett kort ja eller nej till svar. Öppna frågor kan i stället få elever att mer ingående börja prata om ämnen och om saker de kanske inte annars hade kommit att prata med dig om.
Även om vi nu i första hand förväntas lyssna för att förstå i stället för att endast komma med ett svar, betyder det inte att vi inte kan svara. Det innebär bara att när du verkligen har förstått, kan du ge ett mer relevant och genomtänkt svar.
Det är ingen raketforskning men jag tror vi behöver bli påminda om att ta ett steg tillbaka och bara lyssna.
Om Hilda Johnsson
Hilda Johnsson är socialantropologen som tidigare arbetat som skolkurator och social koordinator i över tio år. I dag är Hilda projektledare för Arvsfondsprojektet “Livsviktiga snack i skolan”, ett initiativ från organisationen Suicide Zero.
Hon är även författare till boken Skolkurator 2.0 – må bra, prestera bra. Boken beskriver både författarens syn på elevhälsan – varför och hur den bör utvecklas – och hur hennes modell kan användas i klassrummet i praktiken. Utöver det vloggar hon på UR Lärare, är föreläsare och sakkunnig om barns och ungas psykiska hälsa.
