I skolans värld
Kunskapskällan
Skola
08 Jan 2024
Elevaktiv undervisning med stöd av digitala verktyg
Att få eleverna att aktivt delta i undervisningen brukar anses vara en förutsättning för att arbeta med olika formativa strategier. Genom att kontinuerligt stämma av var eleverna befinner sig kan man som lärare följa deras lärande. Utifrån det kan man planera och anpassa undervisningen efter deras behov. På så sätt skapas förutsättningar för samarbete och eleverna ges möjlighet att lära av och med varandra.
Enkelt uttryckt handlar ett aktivt lärande om att eleverna aktivt och medvetet deltar i sin lärandeprocess. För att göra detta behöver man som lärare planera undervisning som inbjuder till aktivitet. Att höja elevaktiviteten kan göras på många sätt, till exempel genom att integrera de övergripande tankarna kopplade till arbetssättet flipped classroom och aktivt lärande och kombinera dessa med teknikerna no hands up och all hands up och – digitala verktyg!
Flipped classroom för ett aktivt lärande
För att få eleverna att mer aktivt delta i undervisningen använder många sig av flipped classroom, eller flippat/omvänt lärande. Enkelt förklarat innebär flipped classroom att lärare förser sina elever med (ofta digitalt producerat eller digitalt tillgängligt) lektionsmaterial som eleverna tar del av som förberedelse inför lektionen. Det kan till exempel vara videogenomgångar, podcasts, musik, presentationer, quizer, bilder och läromedelstexter eller skönlitterära texter. Många lärare arbetar utifrån tanken om flipped classroom med utgångspunkt i läromedel, såväl analoga som digitala, vilket brukar underlätta då det oftast finns färdigt material att använda sig av. Ibland kan det finnas ett värde i att skapa eget material, till exempel egna videoklipp, som har den koppling till ämnesinnehållet som är särskilt relevant för elevgruppens behov och förutsättningar.
Flipped classroom är ett vanligt förekommande arbetssätt inom undervisning i alla åldrar och har sedan många år tillbaka förekommit frekvent i skolforskningsvärlden. Ofta kopplas det ihop med ett formativt arbetssätt, där eleverna ges möjlighet att lära tillsammans. En av de stora fördelarna med att “flippa” brukar beskrivas som att både läraren och klasskompisarna finns tillgängliga under lektionen där det aktiva arbetet sker.
Grundtanken handlar om att få till ett aktivt lärande, att väcka intresse och använda den synkrona undervisningstiden (då man ses i realtid oavsett om det är i ett fysiskt klassrum eller online) på ett mer effektivt sätt där samarbete, elevaktivitet, interaktion och en flerstämmig dialog är ledord. Tiden i klassrummet som tidigare kanske ägnades åt mer passiv envägsinformation i form av till exempel genomgångar eller föreläsningar används i stället till mer interaktiva övningar där läraren leder och stöttar eleverna när de på olika sätt aktivt samarbetar kring ämnesinnehållet. Den gemensamma tiden i klassrummet fokuseras på att eleverna utvecklar kunskap och förståelse och kan diskutera med lärare och klasskamrater.
En del tänker kanske att interaktiv undervisning är motsatsen till en föreläsande lärare men så behöver det förstås inte vara då man under föreläsningar kan använda sig av olika interaktiva metoder med syfte att engagera och involvera eleverna. Detta arbetssätt kan även främja studiero i klassrummet – en komplex uppgift som kräver ett aktivt ledarskap av läraren och som innefattar både proaktiva och reaktiva arbetssätt. Att ge eleverna möjlighet att vara aktiva och delaktiga, till exempel genom att reagera och svara under lektionstid, är även en av nycklarna för ökad studiero (Skolforskningsinstitutet, 2022).
Förbered eleverna på att jobba flippat
Många elever behöver ofta få förklarat för sig den lite speciella och annorlunda studietekniken som krävs när man arbetar med flipped classroom. Det flippade materialet, till exempel ett videoklipp, är tänkt att väcka tankar och funderingar inför kommande klassrumsdiskussioner och därför behöver eleverna vara på alerten när de tittar på det. Majoriteten av elever stöttas av att få några vägvisande frågor som kan ge en indikation på vad som kan vara extra värt att fundera lite extra kring i ett videoklipp – eller rentav ett par kontrollfrågor som stämmer av om de hänger med i ett resonemang eller genomgång.
Detta stöttar även läraren i dennes planering. Dessa frågor kan till exempel ställas i ett formulär, skapat antingen i Google- eller Microsoftmiljö.
Ett sätt att både uppmuntra till och säkerställa att eleverna tagit del av ett videoklipp är att låta dem svara på frågor som är tydligt kopplade till innehållet, till exempel:
- Vad av det som togs upp i videoklippet visste du innan?
- Vad var extra intressant?
- Vad var nytt?
- Vad vill du veta mer om?
- Vad var oklart?
Det kan vara en utmaning att få eleverna att faktiskt ta del av det flippade materialet och vara med och processa det i undervisningen när man ses. Ett tips kan vara att låta eleverna fylla i sitt namn i formuläret, så att du som lärare kan se vilka som har besvarat de medföljande frågorna. Men man behöver även se till att utgå från det flippade materialet och aktivera eleverna när man väl ses – till exempel med stöd av teknikerna no hands up och all hands up.
Missa inte guiden där Patricia Diaz delar med sig av fem konkreta tips på flippad elevaktiv undervisning.
No hands up – slumpa vem som får ordet!
Enkelt förklarat innebär den rätt klassiska formativa tekniken no hands up att eleverna inte får räcka upp handen för att svara på lärarens frågor utan läraren slumpar vem (eller vilket elevpar) som ska få ordet. Det finns många möjligheter och en del utmaningar kopplade till denna relativt vanligt förekommande teknik, ganska mycket beroende på vilken elevgrupp man har.
Där behöver man som lärare själv avgöra om tekniken fungerar i ens elevgrupp. Viktiga aspekter är till exempel att ha med alternativet “ring en vän” (dvs. att skicka vidare frågan) och att ställa öppna frågor utan något rätt eller fel svar.
Att ha med alternativet ”ringa en vän” brukar även göra att de mer osäkra eleverna känner sig tryggare. Om de känner att de inte vill svara så kan de helt enkelt skicka frågan vidare till en klasskamrat. Vissa tänker att det blir ett evigt bollande när alla elever tillämpar ”ring en vän”, men min erfarenhet är att det är relativt ovanligt att de sätter det i system. Och tänk vilka möjligheter att faktiskt “ringa en vän” det finns i dag med den teknik vi ofta har tillgänglig i klassrummet!
All hands up – låt alla elever svara på frågan samtidigt!
Om vi vänder på det hela och går från no hands up till all hands up får vi ännu fler möjligheter till elevaktivitet. Med all hands up menas att man låter alla elever svara på frågan samtidigt, ibland helt analogt genom att skriva ner svar på post-it-lappar eller mini-whiteboards och ibland via digitala responssystem eller kollaborativa anslagstavlor.
Många lärare arbetar redan i dag med all hands up och har därigenom upptäckt hur viktigt det kan vara att fundera över vilka slags frågor man ställer när man arbetar på detta sätt och hur stor betydelse frågeformuleringarna kan ha. Frågor som läraren redan vet svaret på brukar inte leda till något särskilt engagemang bland eleverna; de svarar ofta för att de vill visa att de har lyssnat på vad läraren precis har berättat eller sagt. När läraren i stället planerar för och ställer varför- och hur-frågor med öppna svar hellre än frågor av ja- eller nej-karaktär, brukar eleverna bli mer engagerade i frågeställningen (Wiliam, 2019). Använd alltså elevernas svar som grund för vidare diskussioner och mer utmanande frågeställningar.
Digitala responssystem – frågor och svar via digitala enheter
Det finns många digitala verktyg att använda när man som lärare vill samla in alla elevers tankar och idéer kring ett ämne. De kallas ofta “digitala responssystem” och med hjälp av dessa kan man som lärare eller elev ställa egna frågor och/eller lämna egna svar i realtid.
I dessa verktyg ges även eleverna ofta möjlighet att vara anonyma och det brukar vara enkelt att visualisera allas svar för hela gruppen, något som ofta bidrar till att synliggöra fler infallsvinklar och perspektiv.
Med ett genomtänkt upplägg kan dessa system hjälpa till att synliggöra elevernas förförståelse och förkunskaper, antingen genom att eleverna får skriva in egna svar eller genom att de får besvara flervalsfrågor. Det är enkelt att använda för både lärare och elever och gör att läraren kan få direkt återkoppling från eleverna då deras svar sammanställs direkt i verktyget och sedan kan visualiseras på olika sätt.
Sammanfattning
Avslutningsvis kan vi konstatera att det finns många olika sätt att få eleverna att delta aktivt i undervisningen, såväl analoga som digitala. Just den här texten har fokuserat lite mer på den digitala aspekten men det viktigaste är att komma ihåg grundtanken: att främja elevernas aktiva deltagande. Genom att använda digitala verktyg kan vi ofta skapa en mer flexibel undervisning, höja elevaktiviteten och ge eleverna möjlighet att lära av och med varandra.
FAKTA
Patricia Diaz är i grunden legitimerad gymnasielärare i engelska och spanska och arbetar sedan hösten 2020 som doktorand inom lärarutbildning och digitalisering på KTH. Hon har skrivit tre böcker om hur digitala verktyg kan användas för formativa och språkutvecklande syften i undervisningen och har sedan 2011 föreläst frekvent runtom i landet på samma tema. År 2021 tilldelades hon Guldäpplets Jubileumsutmärkelse med motiveringen ”för spridning och inspiration kring undervisning och lärande med digitala verktyg”. Hon är även medgrundare till Preparus.se där det finns förinspelade föreläsningar och onlinekurser med Patricia och många andra – för en flippad fortbildning!
Instagram & Facebook: @patriciadiaz.se
Referenser
Skolforskningsinstitutet. (2021). “Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap.” Systematisk forskningssammanställning 2021:02. Solna: Skolforskningsinstitutet. ISBN: 978-91-985317-0-1
Skolforskningsinstitutet. (2022). “Läxor och likvärdiga förutsättningar för lärande – lärares arbetssätt inför, under och efter läxan.” Systematisk forskningssammanställning 2022:02. Solna: Skolforskningsinstitutet. ISBN:978-91-985317-7-0.
Wiliam, D. (2019). Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken. Studentlitteratur, Lund.
