fbpx

I skolans värld

Skola

Moderna läromedel ger elever fler sätt att lära

På Lindängeskolan i Malmö är tillgången till moderna, uppdaterade och tillgänglighetsanpassade läromedel i dag goda och ger eleverna möjlighet att lära på flera sätt, efter sina behov. Men det har inte alltid varit så.

– Stora delar av min lärarkarriär har jag fått skapa eget material, helt enkelt för att läroböckerna varit alldeles för dåliga, det säger Hasse Svensson, förstelärare på Lindängeskolan i Malmö där han undervisar i SO sedan knappt 20 år tillbaka.

Stödfunktioner gör att fler lär sig mer

För något år sedan gick Lindängeskolan över till 1 till 1 (1 dator per elev) och i dag använder Hasse Svensson uteslutande digitala läromedel, en naturlig och viktig del av undervisningen. På lektionerna går han ofta igenom material med eleverna och sen är det mycket läsning tillsammans. En viktig parameter som Hasse lyfter fram är läromedlens olika stödfunktioner.

– Lindängeskolan är en språkutvecklande skola där 98 procent av eleverna har invandrarbakgrund. Vi behöver material som fungerar för allas olika behov. En viktigt funktion som finns i våra läromedel är de lättlästa versionerna. Det är samma innehåll i stoffet men man får en språkligt enklare version genom en knapptryckning. Uppläsningsfunktion och möjligheten att översätta till andra språk är funktioner som också är väldigt viktiga för mina elever.

Fler alternativ för att inhämta kunskap

Att det finns fler alternativ än bara text, såsom filmer och interaktiva övningar, ser Hasse som en annan stor pedagogisk möjlighet.

– Det är en klar fördel att det finns alternativ som gör läromedlen mer levande. Ser man något och får bearbeta det så tror jag att det fastnar det mer. Läser du till exempel om fattigdom så kanske du tänker att ”det är för jävligt”, men ser du en film om samma sak så hugger det mer, det gör det. Du kan levandegöra böcker också, men om eleverna inte är där läsmässigt så är det här ett mycket bättre alternativ.

 

Finns det någon risk att digitala läromedel spär på oviljan att läsa?
– Absolut. Man ska aldrig överge texterna, men det är en balansgång. Nu har det varit några generationer som inte varit så lässugna och kan man anpassa läromedlet för att locka in dem i materialet så är det mycket bättre än att inte läsa alls. Samtidigt tycker jag att vi behöver diskutera vad kunskap är. Tanken att bara läsa in en massa material och fakta och tro att det är kunskap är absurt. Har du inte satt in det i ett sammanhang är det ju inte kunskap. Att man lär sig borde ju också vara viktigare än hur man gör det.

Hasse Svensson, förstelärare på Lindängeskolan i Malmö

Hasse Svensson, förstelärare på Lindängeskolan i Malmö

Daterade läromedel ett minne blott

I läromedelsundersökningen 2021 uppgav en tredjedel av de svarande skolorna att de använder läromedel som innehåller faktafel. När frågan ställdes till eleverna via Ungdomsbarometern var motsvarande andel mer än det dubbla. Hasse Svensson är väldigt nöjd med sina läromedel i dag men känner igen sig i beskrivningen från undersökningarna. Alltför ensidiga perspektiv och en emellanåt gammal syn på olika samhällsfrågor har gjort att han tidigare fått skapa eget undervisningsmaterial.

– I ämnen som samhällskunskap och modern historia förändras saker konstant, vilket gör att böcker snabbt blir inaktuella. Stora delar av min karriär har jag fått ta fram eget material. Helt enkelt för att jag tycker att många av böckerna har varit för alldeles för dåliga och med en enahanda, västerländsk syn på det mesta. Man fick hitta egna vägar för att erbjuda andra vinklar.

– Över lag har normkritiskt tänkande inte varit styrkan i svenskt läromedelsmaterial tidigare. I det digitala materialet som jag använder i dag är det mycket bättre. Läromedlen följer kunskapskraven bättre än de gamla böckerna, de är uppdaterade, det finns mer material, bredare perspektiv och fler diskussionsfrågor. Allt sådant fick jag ta fram på egen hand förut.