Källkritik

Tillgången till information och kunskap har aldrig varit så stor som i dag. Med ett enkelt knapptryck kan vi få svar på många av våra frågor. Fantastiskt, eller hur? Men myntet har som bekant två sidor och det är en utmaning att veta i vilken grad vi kan lita på det vi hör och ser? 

Så hur gör man för att veta vad som är sant och inte? I den här artikeln går vi igenom vikten av källkritik och listar en rad praktiska verktyg och tips på saker du kan använda i ditt källkritiska tänkande.

VVV-regeln

Vi börjar med VVV-regeln: Genom att ställa några kontrollfrågor till dig själv har du kommit en bra bit på väg. VVV-regeln, VEM säger VAD i VILKET syfte, är ett effektivt verktyg för att granska en text källkritiskt.

VEM – välj vem du litar på

Du litar kanske på dem runt omkring dig, men varifrån fick de informationen? Att söka efter ursprungskällan är alltid en bra utgångspunkt, oavsett om det handlar om tryckt eller digital information, eftersom det minskar risken för information som förvanskats genom tolkning.

Försök att ta reda på vem avsändaren är och gör lite detektivarbete kring den. Att känna till vilka sammanhang avsändaren vanligtvis verkar i underlättar din bedömning av dess trovärdighet. I sociala medier är det inte alltid uppenbart hur informationen egentligen nådde dig och varifrån den kommer. Håll alltid kritisk utkik efter avsändare.

I den mån det går kan det också vara bra att kolla upp författarens expertis. Det vill säga, har författaren relevant kompetens eller kvalifikationer för att skriva om ämnet på ett pålitligt sätt? 

VAD – avslöjar vinklade sanningar

Hur vet vi då om det vi läser är fakta eller åsikter? Är informationen vinklad eller finns det tydliga källhänvisningar till varifrån information är hämtad? För att närma sig svaret kan det vara bra att fundera över om informationen stämmer med dina tidigare kunskaper i ämnet. Att  jämföra informationen med hur den framställs på andra ställen kan också ge dig en indikation på om du kan lita på det som presenteras i texten.

Anna Hedlund, som skriver för Internetstiftelsen, menar att fejknyheter ofta är otydliga och saknar viktiga detaljer om var och när något har hänt. Ett känslo- och värdeladdat språk eller en mycket dåligt skriven text kan tyda på att det rör sig om en mindre pålitlig källa.

VILKET – Kategorisera texten för att komma åt syftet

Det är viktigt att förstå varför källan har publicerat informationen. Är det för att informera objektivt, underhålla, sälja något, påverka din åsikt eller finns det andra motiv?En kritisk granskning av syftet hjälper dig att bedöma eventuell partiskhet. Genom att kategorisera texten är det lättare att komma åt syftet. Svaret är mer eller mindre tydligt, men när du ser vad avsändaren vill uppnå med texten blir det också enklare att ta ställning.

Som du känner till kan samma information användas för olika syften. Jonathan Albright, forskare i sociala medier på Columbia University, har analyserat över 36 000 ryska tweets från den amerikanska valdebatten. Det visade sig att nyheter från amerikanska nyhetsbyråer var mer effektiva än falska nyheter i Rysslands påstådda försök att påverka opinionen. Nyheter behöver inte vara falska, men hur de framställs och i vilket omfång kan syfta till att ändra din åsikt.

Andra tips för effektiv källkritik

Utöver VVV-regeln finns andra saker som är bra att tänka på. Här är ett gäng andra tips som kan hjälpa dig att förbättra din förmåga att bedöma källors tillförlitlighet:

Jämför källor

Ingen källa är immun mot felaktigheter och därför är det viktigt att dubbelkolla källor. Kontrollera fakta och påståenden genom att jämföra dem med andra pålitliga källor. Om flera trovärdiga källor bekräftar informationen är chansen större att den är korrekt. Nationalencyklopedin är en utmärkt källa att utgå ifrån och jämföra med andra källor. Säger de samma sak? Vad skiljer sig? Varför kan det vara så?

Var kritisk till citat och anonyma källor

Var försiktig med citat som inte är källhänvisade eller som inte stöds av andra trovärdiga källor.
Kom ihåg att ett citat alltid bara är en persons uppfattning. Och även om den visar sig vara korrekt så är det alltid bra att hitta andra bekräftande källor på samma sak.

Undvik att använda information från anonyma källor, eller använd med stor försiktighet, eftersom det kan vara svårt att verifiera såväl deras äkthet som eventuella andra drivkrafter bakom informationen.

Kolla publiceringsdatum

Kontrollera alltid när artikeln eller informationen publicerades. Många ämnen kan vara tidskänsliga, och information som var riktig för bara några månader sedan behöver inte stämma i dag. 

Var medveten om känsliga ämnen

Det finns många ämnen som av olika anledningar uppfattas som kontroversiella och som därför är mer utsatta för förvrängningar eller överdrifter. Var särskilt noggrann när du utvärderar information om känsliga ämnen då de tenderar att dra till sig mer värderingsstyrd information.

Undvik confirmation bias

Var medveten om din egen benägenhet att söka och tolka information som bekräftar dina befintliga åsikter. Sträva alltid efter objektivitet och sök efter information som kanske utmanar din förutfattade mening. Eller om du så vill, stick hål på din filterbubbla.

Lär dig faktakontroll

Faktakontrollverktyg och webbplatser kan hjälpa dig att verifiera information. Bekanta dig med pålitliga faktakontrollresurser och använd dem regelbundet. Att utveckla starka källkritiska färdigheter är en ständig process. Genom att tillämpa dessa tips kommer du att kunna bedöma källors tillförlitlighet på ett mer effektivt sätt och fatta välgrundade beslut baserade på pålitlig information.

Digital källkritik 

Digital källkritik är på många sätt lik den analoga dito. Men många saker skiljer sig också.
Kanske är det därför som många upplever att digital källkritik är svårare att förhålla sig till.

I uppföljningen av den nationella digitaliseringsstrategin som Skolverket genomförde uppgav två av tio lärare att de inte har tillräckliga kunskaper för att lära sina elever att använda internet på ett säkert sätt eller att källkritiskt granska texter på internet eller sociala medier. Dessutom saknas personal på många skolbibliotek, som ju har som viktig uppgift att stärka elevernas digitala kompetens inom bland annat informationssökning och källkritik.

Henrik Larsson är gymnasielärare i samhällskunskap, psykologi och sociologi med drygt 20 års erfarenhet samt författare av källkritiksövningar i några av läromedlen från NE. Han har en tydlig bild om varför den digitala källkritiken upplevs som svårare. Och vad man som lärare kan tänka på.

– Det är flera faktorer, säger Henrik Larsson. Dels själva storleken på informationsflödet, dels medielandskapets snabba och ständiga föränderlighet. Ibland är det säkert så att lärarna själva inte riktigt har tid att orientera sig. Sen är det fria sökandet efter information, enligt mig, förkastligt. Man måste som lärare ge eleverna ramar och, åtminstone till en början, själv tillhandahålla säkra källor.

Tid tillsammans

Tid och samarbete är två parametrar som Henrik nämner som svar på frågan om vad skolan kan göra för att lärarna ska bli bättre på att lära ut digital källkritik.
– Internetstiftelsen och medierådet har mycket material som vi lärare kan ta del av. Det är givetvis också bra om vi lärare kontinuerligt diskuterar de här frågorna och fattar gemensamma beslut om vilka ramar och krav vi ska ha på våra elever.

Henrik Larsson berättar att han själv brukar tänka att god källkritisk förmåga står på fyra ben: normer, kunskap, förståelse och källkritiska metoder. Och tillägger att källkritik är ett livslångt projekt.

Den digitala källkritikens fyra ben

1. Normer. Att lära sig att alltid ange källor, oavsett om det är muntliga eller skriftliga uppgifter. Och alltid kunna motivera relevansen i den källa man valt.
2. Kunskap, på flera plan. Så kallad skolkunskap, det vill säga grundläggande fakta och kunskap om källor, är centralt. Att kunna skilja på om det är information från en myndighet eller till exempel alternativa medier. Att kunna sortera bland avsändare och förstå skillnaden mellan dessa. Samt att inte bara vara källkritisk utan även utveckla källtillit.
3. Förståelse. Att kunna skilja fakta från åsikter och känslor och förstå hur saker fungerar, såsom confirmation bias och selektiv perception. Att ha en förståelse för mediedramaturgi och grindvakter. Samt att man själv faktiskt gör ett urval och väljer det som bekräftar ens tankar och att man förstår fenomen som faktaresistens och filterbubblor. Och att allt detta dessutom förstärks av algoritmer.
4. Metoder. Att ställa källkritiska frågor för att värdera de klassiska vad, hur, varför och när? Att lära sig analysera och värdera digital information samt metoder för det.