Då enkammarreformen beslöts, bestämdes antalet riksdagsledamöter till 350. Redan vid det andra valet (1973) uppstod ett jämviktsläge genom att socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna fick 175 mandat och de tre borgerliga partierna lika många. Det ledde till att åtskilliga ärenden fick avgöras genom lottdragning men också till att några större uppgörelser