kula
kula
ku`la subst. ~n kulor
ORDLED: kul-an
1 (mindre) föremål med sfärisk form vanl. av metall el. annat hårt material {→boll 1, 1klot}: kulform; glaskula; roulettkula; senapskula
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
kula.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/kula