upp
upp
upp adv.
1 i motsatt riktning mot fallriktningen från en lägre nivå till en högre; mer el. mindre rakt {MOTS. ned 1}: upphängning; uppåt; solen har gått ~; pumpa ~ vatten; klättra ~ i trädet; hänga ~ tvätt på linan
BET.NYANSER: a) med innebörd av befintlighet: han bor sex trappor ~; taket bärs ~ av laminerade takstolar b) ibl. äv. betr. huvudsakligen horisontell riktning, spec. betr. riktning norrut men äv. allmännare: tågresan från Växjö ~ till Luleå; gå gata ~ och gata ned; han mindes att citatet stod
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
upp.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/upp