Titeln bars under den romerska kejsartiden dels av kejsarens livmedikus, dels av särskilda läkare som hade uppsikt över läkarpraktikerna, undervisningskyldighet och kostnadsfri mottagning för fattiga. I Sverige utdelades titeln under 1600–1800-talen; i Finland förekommer den alltjämt och utdelas av Medicinalstyrelsen till förtjänta läkare.