Brenner hade dubbelt nationellt påbrå, gick i svensk skola men fick också i Tyskland tidiga erfarenheter av nazismens människosyn med förmynderiet och motviljan mot det avvikande. Skarpsynt men alltid i ett dämpat röstläge framställer Brenner människor i de psykologiska gränszonerna; för det ömtåliga barnet visar han ett särskilt sinne.