Uppslagsverket

Carlo Keil-Möller debuterade på Intima teatern 1915 och knöts efter engagemang hos bland andra Albert Ranft till Lorensbergsteatern (1927–34) och Dramaten (1939–46). Han hade god blick för komedier och gjorde stor succé med bland annat sina insceneringar av Hjalmar Bergmans ”Markurells i Wadköping” (1931) och Shaws ”Pygmalion” (1941).