Elisifs visa
Elisifs visa, egentligen Elisif Nunna i Risberga kloster , en balladpastisch, som i sista strofen uppges vara skriven av Nicolaus Hermanni (Nils Hermansson), publicerad 1732 av J.G. Hallman.
Numera anses visan, som av 1800-talskommentatorer räknades som ”en af de vackraste från fornåldern”, vara ett falsarium, med Nils Rabenius som ursprunglig upphovsman. Visan imiterar skickligt de brudrovsvisor som var en populär genre i svensk medeltid och riktar sin politiska udd mot kung Albrekt av Mecklenburg och hans tyska följeslagare.
Litteraturanvisning
Källangivelse
Vill du komma åt hela artikeln?
Objektiv och pålitlig kunskap.
Prova det, du kommer att gilla det!
Marknadsledare i Sverige.