Esquilinen
Esquilinen [-kvili:ʹ-], den sydligaste av tre landtungor i Rom som från Latiums tuffplatå sköt fram mellan bäckraviner mot Tibern.
Under kejsartiden räknades Esquilinen som en av de klassiska ”sju kullarna” i staden. I äldre tid skilde man här mellan höjderna Oppius (förbunden med Palatinen genom höjden Velia) och Cispius samt den bakomliggande platån (Esquiliae, ’utomliggande’). Endast Oppius och Cispius (regio Esquilina) hörde
Information om artikeln
Källangivelse