frälseköp
frälseköp, den svenska statens försäljning till adeln av kronohemman samt räntor från skattehemman under frälserätt, främst under åren 1622–54.
Motiven för frälseköpen var desamma som för frälsedonationerna. Sättet varpå köpeskillingen beräknades ledde under reduktionen till krav på ersättning för s.k. oköpta räntor. Historieforskningen har dryftat bl.a. köpens räntabilitet för adeln och deras konsekvenser för de många skattebönderna (se skattefrälsebonde). Berörda hemman låg ofta nära en sätesgård, varför frälseköp spelat
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Källangivelse