I början av karriären lanserades George Fant som charmör och karlakarl men fick efter hand fylligare roller i karaktärsfacket. Sina bästa filmuppgifter (av ca femtio) hade han hos regissörer som Anders Henrikson (”Tåg 56”, 1944; ”Blod och eld”, 1945) och Hampe Faustman (”Lars Hård”, 1948; ”Resa i natten”, 1955).