habitus

habitus [haÊč-] (latin, ’utseende’, ’(yttre) gestalt’, ’beskaffenhet’, ’tillstĂ„nd’), disposition eller beskaffenhet som gör att nĂ„gon vanemĂ€ssigt förhĂ„ller sig pĂ„ ett visst sĂ€tt.

Termen gÄr tillbaka pÄ Aristoteles och blev central i skolastikens etik och teologi. Man menade t.ex. att den genom sakramenten förmedlade nÄden möjliggjorde habituella akter av tro, hopp och kÀrlek.

KĂ€llangivelse

Vill du komma Ă„t hela artikeln?

  • Objektiv och pĂ„litlig kunskap.

  • Prova det, du kommer att gilla det!

  • Marknadsledare i Sverige.

eller
Är du lĂ€rare? Starta din kostnadsfria provperiod hĂ€rifrĂ„n.