Det ursprungliga syftet var att skapa skyddsplanteringar mellan bebyggelsen och den – som man ansåg – förorenande och brandfarliga järnvägstrafiken. För att leda arbetet tillsatte Statens Järnvägar 1862 Olof Eneroth som trädgårdsdirektör. Efter hand blev planteringsverksamheten så stor att det inrättades trädgårdsmästartjänster och även plantskolor i varje SJ-distrikt. Järnvägsparkerna utvecklades