kaj
kaj (nederländska kaai, av medelnederländska caie, av fornfranska quaie, ett ord av keltiskt ursprung med betydelsen ’inhägnad’, ’häck’ och liknande), uppbyggd strandkant där fartyg kan förtöja, lossa, lasta m.m.
I vidare betydelse används benämningen även för anläggning utan anslutning till vatten, t.ex. lastkaj. Till skillnad från andra typer av förtöjningsplatser för fartyg, såsom bryggor och pirar, är en kaj till hela sin längd ansluten till land eller angränsande magasinsbyggnader. Kajen omfattar ett horisontellt kajplan och en i princip
Information om artikeln
Medverkande
Kennet Axelsson
Källangivelse