konsul
koʹnsul (latin coʹnsul), antik romersk ämbetsman, under republiken statens högste reguljäre befattningshavare (jämför diktator).
Då monarkin avskaffades cirka 510 f.Kr. övertogs de flesta av kungens maktbefogenheter av två valda konsuler, som samregerade under en ettårig ämbetsperiod. Konsulernas ämbetsmakt (jämför imperium) gav dem obegränsade befogenheter att föra befäl och utdöma straff utanför Roms stadsgräns. Synliga tecken på deras makt var en särskild ämbetsstol (sella
Information om artikeln
Medverkande
Örjan Wikander
Källangivelse