laʹndnam [-nɑ:m](fornisländska landnám, av land och nám, av nema ’taga’), processen när människan övergick från att vara jägare, fiskare och samlare till att bli boskapsskötare och åkerbrukare, dvs. när man på allvar ”tog landet i besittning” (vilket i Nordeuropa kallas för landnam).