Från början mångsysslande publicist i upplysningens anda drogs Louis-Sébastien Mercier alltmer till dramatiken och var som dramateoretiker kritisk mot franskklassicismen. Han pläderade för ett sentimentalt–didaktiskt drama med borgerlig tendens, i stycken som Le Déserteur (’Desertören’, 1770) och La Brouette du vinaigrier (’Ättiksfabrikantens kärra’, 1775). Mercier, som var politiskt