Uppslagsverket

Uppslagsverket
Logga in

långhus

långhus, inom arkeologin benämning på en rektangulär byggnad, oftast mycket lång i förhållande till bredden och med 1–3 rader av minst tre bärande stolpar i mitten. 

I Centraleuropa var redan under yngre stenåldern 20–30 m långa och 6–8 m breda hus med tre stolprader vanliga inom bandkeramisk kultur. I Norden har neolitiska långhus med en rad bärande mittstolpar påträffats vid Fosie i Skåne. Denna s.k. mesulakonstruktion förekommer också under den äldre bronsåldern i Norden tillsammans med treskeppiga långhus

Litteraturanvisning

Medverkande

Evert Baudou

Källangivelse

Vill du komma åt hela artikeln?
  • Objektiv och pålitlig kunskap.

  • Prova det, du kommer att gilla det!

  • Marknadsledare i Sverige.

eller
Är du en lärare? Starta din kostnadsfria provperiod härifrån.