Förutom för sin lärobok Principii di Economia Pura (1889), som bidrog till introducerandet av marginalismen i Italien, är Pantaleoni mest känd för sina bidrag till skatte- och finansteorin. Hans arbeten kännetecknas av en syntetiserande och generaliserande tendens att binda samman skilda discipliner som ekonomi, antropologi och psykologi. Pantaleoni nominerades