Här byggdes med början under 1300-talet ett tjugotal kloster, flera av dem otillgängligt belägna uppe på upp till 500 m höga sandstenspelare, formade av erosionen. I vissa av klostren finns värdefulla 1500-talsfresker. Rester av bosättningar från 1000-talet finns kvar. Området togs upp på UNESCO:s världsarvslista 1988.